Saturday, October 20, 2012

Fem elefanter balanserade...

Än så länge har jag stickat förvånansvärt lite till bäbisen, men igår påbörjade jag den här koftan. En riktig njutningsstickning! Den är stickad i Debbie bliss baby cashmerino som är ett av mina absoluta favoritgarn och 3mm stickor är min favoritstorlek på stickor. De ligger bra i händerna på mig.

Mönstret heter Ella Funt och har stått på min vill-sticka-lista länge. Älskar elefanterna! Jag ville ha ännu mer mönster, så jag la till en extra bård elefanter längst ner. Det enda smolket i bägaren är att det är vansinnigt trist att sticka mönsterstickning på de aviga varven, men det är nog mest en vanesak. Och så har jag hela tiden en elefant balanserade på en liten liten spindeltråååd... på hjärnan, det är också lite enerverande... men bra övning för framtiden gissar jag.

På graviditetsfronten är det positiva att lillhen börjat sparka riktigt ordentligt nu! Och gör något som jag tror är kullerbyttor i magen, sjukt skum känsla. Det gör att det är lite lättare att stå ut med illamåendet (för ja, illamåendet håller tyvärr i sig). Sparkarna blir en påminnelse om varför jag går igenom den här svinjobbiga tiden, det blir lättare att fokusera på vad som faktiskt ska hända sen, att vi ska bli tre!

20 comments:

Ilsefin said...

Tröjan ser ut att bli helt underbar! Jag tyckte också att sparkarna och kullerbyttorna var mysiga
, det kändes faktiskt nästan lite tomt första veckorna efter att vår dotter fötts och jag inte längre hade henne med mig överallt.

k said...

har man kollat dina sköldkörtelprover på senaste tiden? Om inte kan ett förhöjt värde vara boven till allt ditt illamående, gå till husläkaren/MVC och få det kollat!

mia w said...

Fantastiskt fint! Kämpa på med illamåendet, jag har inga barn själv men mina vänner som gått igenom samma sak som du säger att så fort bebisen är född så är alla månaders illamående som bortblåsta... Kul att du orkar fortsätta blogga, din blogg är en favorit! :)

Linda said...

Superfina elefanter! Riktigt, riktigt fint.
Haha, den sången hade jag glömt att jag kunde, nu kommer jag nog att nynna på den resten av kvällen. :)

Futu said...

Helt fantastiska små elefanter!

Clara said...

Ilsefin: jag kan verkligen tänka mig att det känns tomt sen!

K: Ja jag har kollat sköldkörteln, min MVC-barnmorska är jättebra och har (hoppas jag) kollat allt som går att kolla. Många prover!

Wallinskaya said...

Åh, vilken söt kofta det kommer bli och det kommer bli jättebra med elefanterna nertill också, säkert bättre än originalet.

annasaviga said...

Nu har koftan hoppat in på min att sticka lista med. Superfin!

Och ang jobbig grav: När jag var gravid och dålig (sjukskriven 5 månader) tröstade jag mig med att man iaf hade ett slutdatum för eländet. Att man visste att det inte var för evigt höll mig över ytan.

Anna Martina said...

Vilken jättesöt kofta! Skönt att höra att det går framåt med graviditeten, hoppas att du kommer att kunna njuta av den ordentligt snart och inte bara må illa!

Dödergök said...

Jag älskar den där tröjan, underbara färger har du valt också. Hoppas att du inte ska må lika dåligt hela graviditeten, Kram!

Erica Bessant said...

åh vilka fina elefanter! Ser fram emot att se koftan när den är klar.

Tips mot illamåendet, prova åksjukearmband. Kanske inte tar bort det helt men det kanske tar udden av det värsta illamåendet.

Clara said...

Erica: tack för tipset, men det testade jag redan i v5 när jag började kräkas. Nu är jag i v21, och jag lovar, jag har testat ALLT. Huskurer som starka receptbelagda tabletter, inget hjälper tyvärr :(

Manduzana stickar said...

Åh, vilka fina elefanter!

Jo said...

Väldigt söta elefanter! Jag blir sugen på att sticka en, jag också, trots att jag inte har någon utvald att sticka till! :)

Anonymous said...

srMen så söt liten kofta.

Usch ja, illamående är inte kul. Jag mådde också illa länge med mitt första och fick utskrivet åksjuketabletter som hjälpte. Andra gången fick jag akupunktur tidigt i grav. som hjälpte.

ylva said...

Så himla fin!!!!!!
Jag tror jag vågar mig på en
Kram från ett regnigt Uppsala!

Knasigt men det känns ju som man känner varann så här i Cyberrymden

Maria said...

Hej!

Första gången jag överhuvudtaget kommenterar på en blogg, men jag fick sånt medlidande med ditt illamående. Min bebis ligger här bredvid mig nu, men jag mådde precis sådär illa som du mår nu och jag förstår precis vad du går igenom. Alla sa "det går över i vecka 12" sedan v18 och efter v20 hade jag slutat att hoppas. Inget hjälpte. En tröst är i alla fall att det blev mycket bättre runt v27, sista tiden kräktes jag bara ibland. Vad jag vill ha sagt: du är en riktig kämpe och värd alla hurrarop i världen. Och, man fixar det även om det är tufft!

Nu ska jag köpa ett elefantmönster.

Therese said...

Jag älskar elefanterna! Du vet vad man säger "great minds..." ;-) Appropå illamående. Det pratas liksom sällan om de där graviditeterna som inte är radiant and glowing. Jag HATADE att vara gravid. Jag gick upp 30 kilo med varje barn, hade konstanta urinvägsinfektioner, fick äta penicillin i 9 månader i sträck med konstanta besök på specialistmödravården och typ 18 ultraljud därför att fostervätskan absorberades (var lika med min första) och fick jättesvår foglossning med den sista. Så svår att jag var sängliggande från vecka 24. Jag hade aldrig problem med illamående, men däremot med halsbränna. Och i vecka 34 började jag kräkas. Typ magsjukekräkningar. Så vi trodde jag var magsjuk, men det gick inte över. Jag låg i karantän på förlossningen med dropp och trodde alla kräkningarna skulle orsaka förlossning. Till slut bönade jag och bad att de skulle sätta igång förlossningen för då var jag så slut att jag inte trodde jag skulle orka föda barn överhuvudtaget. Som tröst hade jag en jättelätt förlossning, lilleman var ute på 2 timmar och 40 minuter och jag hann läsa Gömda under tiden. Och kräkningarna försvann på en gång. Och ingen vet varför. Det är klen tröst, men håll ut. Snart är det över och det kommer att vara värt allt lidande!

GarnNilla said...

Hej
så söta elefanter!!
Grattis till babyn i magen som får den sen!

Pernilla

Luxxie - Kreativt kaos said...

Vilken söt kofta! Kommer nog bli jättebra med den extra bården nertill också, sedan har du ju valt underbart fina färger! Det där mönstret åker in på min lista över saker att göra också, men senare för framtida bruk. Jag har ju ingen bebbe liksom :)