Friday, August 22, 2014

Krångel.

Det är så mycket som krånglar runt ett sjukt barn. Just nu försöker vi trassla med hennes förskoleplats, vilket inte är lätt ens med ett friskt barn. När vi ansökte om förskoleplats var Astrid frisk, och i juni när vi började inse att hon skulle vara sjuk länge ringde vi direkt för att försöka få till ett möte med förskolechef och resursteam i Lundby där vi bor. Men då var det semestertider så mötet blev av först igår, trots att vi ansökt om plats från 1:a augusti. Och nej, det gick inte jättebra. De var trevliga och tillmötesgående, men vi behöver plats hos dagmamma istället för förskola (eftersom Astrid är infektionskänslig) och då blir det genast krångligt. Vi vet inte om vi behöver vänta i en månad eller i ett halvår, och det är så stressande! Och trots att vi vet att vi gjort så gott vi kunnat är det så knäckande att få höra "men varför sökte ni inte till dagmamma direkt då". Dessutom matas ju Astrid med knapp så vi vill gärna att hon får någon extra resurs för det, eftersom det annars tar väldigt mycket tid från ordinarie personal (som redan är underbemannade), och att få det verkar så svårt.

Allt det här tar så ofantligt mycket energi. Energi som ingen av oss har.

Uppdatering: 
Vi blev uppringda av förskolechefen som pratat med sin chef (som tidigare arbetat som specialpedagog, tur!), och som sagt att det är dumheter att vi ska stå i vanliga kön igen. De ska hjälpa oss att få en passande plats, och bara vi får in rätt papper från sjukhuset så får hon förmodligen en resurs. Så otroligt skönt! Vågar inte helt hoppas på att det löser sig, men känns så fantastiskt mycket bättre nu.

9 comments:

Stina said...

Fy fan vad jobbigt, hoppas verkligen det ordnar sig till det bästa. Skuldkänslor är ju något man ständigt går omkring med som förälder (typ oavsett hur man sköter sig, så orättvist!) och kan bara tänka mig hur mycket tyngre de blir i en sån här situation. Du vet det säkert själv men jag säger det ändå: du har gjort så gott du kan, mer kan man inte kräva av sig själv! KRAM

Anonymous said...

Hoppas att det ordnar sig...jobbigt att vara förälder till ett sjukt barn och när ni vill att lilla Astrid ska få det bra. Håller tummarna kram Kitty

Cecilia N said...

Heja chefens chef!
Och heja Astrid och hennes föräldrar!

Karin-Ida said...

Tack och lov för flexibla människor!
Lycka till med förskolestarten!

Wallinskaya said...

Det var väl en jädra tur att det löste sig!

Annelie Thell said...

Hoppas att allt löser sig för er med er dotter! Har själv 2 barn med handikapp o vet hur mycket möten o besök på olika platser tar tid o energi.En 11-årig son med autism o en 9-årig dotter med Adhd.KRAM

Annie said...

Det visar bara att om man stöter på rätt människor så kan saker och ting lösa sig! Hoppas det blir bra i slutändan!

Anne R said...

Låter som ni hittade en chef som var på rätt ställe och hade kompetens för sitt jobb! Underbart när det löser sig! <3

ekomammaistan said...

Vad skönt att det ser ut att lösa sig!