Monday, November 12, 2018

Projekt Sy Byxor och en Darling Kalle

Det finns en grej jag länge dragit mig för att sy: byxor. Visst jag har sytt mjukisbyxor och jag har faktiskt sytt jeansshorts en gång men mjukisbyxor räknar jag inte riktigt in i byx-kategorin och shortsen var jag aldrig helt nöjd med. Rent tekniskt är jag inte rädd för att sy byxor men det är så jäkla svårt med passformen ju! Och tyget, jag gillar MYCKET stretch. Så jeans har varit det enda plagg (förutom strumpor) som jag köpt i butik. Men tighta jeans är lite för svettigt att cykla i har jag märkt, även stretchjeans. Så jag gick i butiker och provade olika byxor i typ slappa chinos/gubbyxor modell. Eller vad det nu heter. Oavsett namn så passade i alla fall inga byxor. Jag är kort med breda höfter och smala ben och hatar när saker sitter åt runt magen pga ibs. Det är tydligen omöjligt att hitta byxor då! 

Så jag har påbörjat Projekt Sy byxor. Jag har gjort lite olika testvarianter i bomullsväv och vävd viskos men insåg snabbt att jag behövde stretch i tyget. Vävt tyg men med stretch alltså. På Stoff och stil hittade jag en vävd twill med mycket stretch (den verkar inte finnas kvar på hemsidan, bara i butiken i Göteborg) och den funkade jättebra! Känner att det finns hopp för byxor nu! 

Modellen är superenkel. Jag tog mitt vanliga mjukisbyxmönster (som är en blandning av Hudson och ett mönster från Stoff och Stil), la till några cm för att kompensera för det vävda tyget och sydde på bakfickor. De har ingen gylf fram, inte ens fejkgylf och i midjan har jag muddväv (vilket jag planerar att aldrig någonsin låta synas). Jag är faktiskt riktigt nöjd med dom! De är sköna och helt okej snygga! Min coola svåger som är 21 och spelar i band och lär mig nya ord ibland gav dem också godkänt :D. Nu tänker jag åka och köpa mer av det här tyget och sy ett par Sara från Mönsterfabriken

Blusen då? Den har jag förstås också sytt. Ingen har väl missat att jag gillar skjortan Kalle men jag var sugen på en v-ringad variant. Hittade inget mönster jag gillade så jag tog helt enkelt och slog ihop Kalle med klänningen Darling Ranges från megan Nielsen. 

Först tyckte jag att den blev lite tråkig och ja det är den kanske men trista plagg blir ibland de mest använda. De som blir trotjänarna i garderoben som funkar till mycket utan att göra så mycket väsen av sig. Dessutom räckte det med 1m tyg! Eller egentligen räckte det inte, det ena oket (det som sitter på insidan) är i svart viskos istället för det vinröda. Men det syns ju ändå inte. Tyget är vävd viskos från Stoff och Stil. 

Detta är den enda bilden jag har av ryggen, men den är precis likadan som på mina andra Kalle-skjortor. Och just det, precis som på dom kommer fållens form från Archer. Så det är Kalle + Darling Ranges + Archer :). 

Jag är jättenöjd med mina två ganska tråkiga men mycket användbara plagg! Och mycket peppad på att fortsätta experimentera med att sy byxor. Tänker att om jag förbereder mig på att det förmodligen kommer ta ett par försök innan jag får dom bra så blir jag inte lika besviken när de (eventuellt) inte passar. Men tänk sen om jag lyckas med att sy byxor jag gillar! Vilken dröm det vore ändå, för byxor är ju (förutom bh och badkläder) det värsta som finns att prova sig igenom i butiker. 


4 comments:

Tove said...

Men tjena vilken fin färg på blusen! :)

Frw Wiberg said...

Jättefina brallor och jag håller med dig om att det är den värsta utmaningen - byxor som passar!

Förresten håller jag inte med om att blusen är "scrubs" som någon sa på Insta, den är "bara" v-ringad och snyggt så!

Åt scrubshållet däremot är ju Mönsterfabrikens Cina - men den älskar jag ändå!

//Sanna

Helga said...

Fina kläder som vanligt! Jag har i princip inte använt byxor (ute) på flera år. Men köpte ett par gravidjeans efter gravidititen haha. Praktiskt att ha när jag är ute med barnen. Och slipper den hemska linningen! Hatar också saker som sitter åt.

Anonymous said...

Det ser rigtig dejligt ud og ligner tøj, man har lyst til "at bo" i :-) God weekend! Grete