Cykelutflykt

Jag har köpt en cykel! En stor grej på så sätt att jag ett tag varit rädd för att cykla, min hjärna har liksom inte riktigt hängt med i trafiken sen jag blev utmattad. Som gångtrafikant har jag inte ens gått mot rött när vägen varit helt tom, jag vågar liksom inte lita på att det inte kommer någon bil. Vid ett av de få tillfällen jag cyklade precis när jag blev sjukskriven tog min hjärna ett beslut som slutade med att jag cyklade på fel sida av vägen rakt mot en mötande bil... väldigt långsamt så allt gick bra tack och lov men jag blev rätt uppskrämd. En annan gång fick jag en panikångestattack under tiden som jag cyklade, det bidrog inte direkt till att känna mig trygg på cykel. Något körkort har jag inte så att köra bil har inte varit aktuellt.

Nu råkar jag ha en väldigt cykelintresserad sambo och i takt med att jag börjat må bättre psykiskt och dessutom tränat mer och blivit starkare fysiskt har jag blivit sugen på att testa att cykla igen. Och vet ni, det har faktiskt gått bra! I helgen cyklade vi till Björlanda Kile som ligger ca en mil från där vi bor så en lagom utflykt. Jag har upptäckt att med en sportig cykel är det verkligen kul att cykla! Tidigare har jag alltid haft begagnade damcyklar av olika slag med ett fåtal växlar och skillnaden mot den här med 27 växlar är enorm! Så roligt det är att cykla!

En sån fantastisk dag! Och fint ställe, en småbåtshamn och så en långgrund badplats precis i södra delen.

Frysen erbjöd inte mycket i fikaväg, men lussekatter är goda även i sommarvärme! 

Vi tänker fortsätta utforska Hisingen med cykel, Åleviken som ligger nära Björlanda Kile blir nog nästa utflykt. Skändlaberget är jag också sugen på. Någon som har några andra tips? Kättilsröds 4h gård åker vi till ibland, där finns ju fina lekplatser också, och med bil har vi åkt till Lilleby och Sillvik tidigare. Men Hisingen är ju stort och fint, jag hoppas att vi hittar flera guldkorn i sommar! 

Traverse

 Det är mycket sömnad på bloggen just nu men syr helt enkelt mer än vad jag stickar. Går i perioder och just nu vill jag bara sy! Senaste färdiga grejen är den här väskan. Noodle-head är en designer jag alltid håller koll på vad hon gör och när hon nu släppte mönstret Traverse bag så fick jag direkt sy-begär. Perfekt storlek på väska och jag vet att hennes mönster alltid är välskrivna och ger ett proffsigt resultat.

Tyget har min kompis Emilia Jensen tryckt, spana in hennes webshop om ni inte redan känner till henne. Hon är en mästare på färg och form!

Egentligen har den här väskan ett fack med lock fram men jag tycker det är snyggare utan den fickan så jag sydde helt enkelt en slät framsida istället. Det är samma mått på framsidan som på de stora delarna i fodret. Väldigt nöjd med hur den ser ut utan locket! 

På baksidan finns ett fack, perfekt för mobil och plånbok som på så sätt inte tappas bort i väskan plus att det är svårare för ev ficktjuvar att komma åt innehållet (har kvar det i tankarna sen jag bodde i Madrid). Jag glömde fota insidan men den är tråkigt vit, dock med två fack som jag valde att stänga med magnetknäppe respektive tryckknapp.

Jag valde att sy den större storleken och den är perfekt som vardagsväska, rymmer allt jag behöver. Är lite sugen på att sy en mindre också bara för att det är kul, får se om det blir av så småningom.

Prickiga Culottes

Hallå kan det bli lite värme snart eller? Här i Göteborg bara regnar det och jag har ju sytt en ny byxkjol jag vill använda! Förra året sydde jag en likadan svart som var mitt mest använda plagg sommaren 2016 så tänkte att i år vore det fint med en prickig.

Mönstret är Tania Culottes från Megan Nielsen (Culottes = finare namnet för byxkjol) och jag gillar verkligen det här mönstret skarpt. Som ni ser är det supermycket vidd och det syns inte alls att det är en byxkjol utan ser helt och hållet ut som en kjol. Det går av förståeliga skäl åt mycket tyg, jag tror jag använde 3m av den här prickiga viskosen (från Stoff och Stil) och då räckte det med nöd och näppe. 

Nämen här står jag och visar magen, känns så knäppt att ta såna här bilder! Men jag ville visa att jag sytt en bekväm muddresår i midjan, min ibs-mage gillar inte höga åtsittande midjor som orginalmönstret har. Bonus med den här varianten är att den blir väldigt lättsydd, slipper krångla med dold dragkedja i sidan. En annan ändring jag gjorde var att lägga till fickor i sidorna pga alla plagg måste ha fickor. Jag gjorde såna snedställda varianter som byxor brukar ha, det är min favoritficka. 

Yay en massa vidd så det går att snurra! Nu ska det bara bli varmt och sen tänker jag bo i det här plagget hela sommaren!

En prickig skjortklänning

Jag har sytt en ny klänning som jag är så NÖJD med! Modellen är Alder från Grainline studios. Samma modell har jag sytt en gång tidigare, då i svart linne. 

 Den här är sydd med samma ändringar i ursprungsmönstret som den första jag sydde, nämligen att jag la till 1.5cm FBA, flyttade upp midjan lite plus la till en inch på längden och gjorde kurvan längst ner rakare. Storleken är 12 men min skrivare bråkade lite när jag skrev ut så ev är den lite mindre än 12.

Sen måste ju alla klänningar ha fickor så det har jag också lagt till. Bara helt vanliga sidofickor sydda i sidsömmen. 

Detalj bakifrån på oket

 Tyget är ett tunt härligt indiskt bomullstyg som jag köpt på Etsy direkt från Indien. Säljaren heter Indian Stores. Exakt samma tygkvalitet finns att köpa hos Merchant and Mills också, men då lite dyrare. Jag är superförtjust i den här kvaliteten och har sytt några andra klänningar i samma kvalitet, tex den här och den här. Just det här tyget är handtryckt med blockteknik och jag upptäckte att det visst inte var tryckt helt rakt... Jag gick efter trådraken så mitt fram ser det lite snett ut med prickarna. Nåväl, det syns inte supermycket när jag använder den så det blev ändå bra.

 Obligatorisk poser-bild med tatueringen! Blir en detaljbild på kragen också. 

Jag är som sagt otroligt nöjd med den här klänningen, känns som en helt perfekt sommarklänning! Firar känslan med ett hopp :D

Tack Katarina för hjälp med att ta bilderna!

En äppelklänning

 När jag syr så frågar Astrid alltid vem jag syr till, och senaste tiden har det varit väldigt mycket till mig själv. Hon efterfrågade en ny klänning och då fick hon själv välja tyg till den ur min tyghylla. Valet föll på äpplen och tillsammans bestämde vi att det skulle bli den här modellen. Tyget är double gauze som jag köpt på rea för jättelängesen hos Miss Matatabi. Härligt mjukt vävt tyg!

Lagom tills att klänningen var klar hade Astrid och tre av hennes kompisar från förskolan fått tag i några permanenta pennor och målat sig själva till monster och spöken. Så kan ju säga att vi tillsammans stylat denna bild? Jag valde klänningen, hon valde smink och skor :P 

Mönstret är Charlie från Mingo and Grace i storlek 5 år. Astrid är drygt 4 år nu och har flera Charlie-klänningar i storlek 4 år som fortfarande passar, men jag syr hellre lite för stora så hon kan ha dem länge. Jag gillar den här modellen för att den är lekvänlig och Astrid gillar den för att det går att snurra. Båda nöjda! En ändring jag alltid gör är att lägga till en liten ärm för att hon inte ska bränna sig i solen på sommaren. Jag har tagit ärmen från Geranium dress och tycker det funkar bra, den ger gott om rörelsevidd även i vävda tyger. 

En annan grej jag gillar med den här modellen är knäppningen. Bekvämlighet är alltid no1 i barnplagg och jag tycker själv att dragkedjor dels är stela och sen också ofta kalla mot huden. Då är knapp mycket bättre enligt mig. Astrid verkar också nöjd, hon vänder ibland knappen framåt så att hon själv enklare kan ta av och på klänningen. Då stör jag mig på att sömmen blir framåt men förutom det funkar den bra åt det hållet också.

Aranami no2

Yay, jag har stickat klart min nya mjuka Aranami! Trogna bloggläsare vet att jag redan stickat en, den blev klar i november 2015 och till den spann jag garnet själv. Det var förstås en häftig känsla att ha spunnit garnet men den häftiga känslan räcker liksom inte när sjalen blev så stadig att den kan stå upp av sig själv pga övertvinnat garn. Den är så stadig att den eventuellt kan tjänstgöra som skottsäker väst. 

 Den här gången stickade jag istället Aranami i underbart mjuka Rosy green wool. Mjukt, gosigt och dessutom eko! Och även om jag inte spunnit garnet så har jag faktiskt färgat det, vilket också ger en häftig känsla. Detta är mitt tredje försök att färga gradient och de två tidigare blev faktiskt också riktigt bra (bara lite grönare/mörkare än vad jag ville) så de två tänkte jag sälja som kit på min webshop. När jag orkar, ja ni vet livet och allt sånt där just nu, fokuserar mest på att överleva.

Mönstret anger stickor 2.75 men jag stickade på 3.25 istället för att bättre passa garnet. Stickar dessutom ganska löst så den blev nog rätt mycket större än originalet (har ej orkat mäta tyvärr så bara gissar). Otroligt rolig att sticka, beroendeframkallande rolig faktiskt. Enda minuset är de femtusen trådarna att fästa men resten är så kul att det är värt det. Är redan sugen på en till, ska bara bestämma mig för färg.

Jag är supernöjd! Har hunnit använda den en hel del redan, den här våren har ju varit snäll mot oss som gillar yllesjalar (vill dock gärna använda mina nysydda vårkläder också så tycker det kan bli varmare snart tack).

Tack till Karin som hjälpte mig fota!

Me made may

Så var maj månad här och på instagram betyder det mängder av inspiration från hashtaggen Me made may = #mmmay17. För den som inte känner till det så är det en slags utmaning som går ut på att varje dag (eller så ofta som du själv bestämmer) försöka ha på sig något hemmagjort. Jag har hemmagjort på mig varje dag året runt men tycker ändå att det är en kul grej, och fantastiskt roligt att se vad andra lägger ut bilder på. 1:a maj hade jag helt hemmasydda kläder, allt utom keps, bh, strumpor och skor är sytt av mig. 

Jag orkade inte med folkmängder i form av demonstrationståg tyvärr, annars tycker jag att det är ett måste att demonstrera på 1:a maj! Men vi hade en mysig dag i min mammas kolonistuga tillsammans med Astrids kusiner som inte heller ville demonstrera. Deras föräldrar fick gå för oss allihopa. 

 Astrids minsta kusin. Och obs, min mamma gömmer sig bakom stenen, hon lämnades inte ensam på den sidan bäcken.