Inari tee dress

För några veckor sen sydde jag en klänning som jag sett massor av fina varianter på ute på nätet, nämligen Inari Tee dress. Det är en enkel tshirt klänning bara men jag gillar de små detaljerna i form av lite vridna sömmar, längre bakstycke än framstycke och en liten slits där fram och bakstycke möts. 

Allt detta är förstås helt omöjligt att se på en svart klänning plus att jag råkade radera de detaljbilder jag hade... så kan det gå. 

Egentligen är den tänkt för vävda tyger tror jag men jag sydde den i viskostrikå istället. Sååå skön att ha på sig! Som en pyjamas fast det ser ut som riktiga kläder = bästa typen av plagg. 

Jag var lite orolig för hur det skulle vara att sy en slits i trikå på overlock men det var inte så svårt som jag trodde. Jag sydde på overlocken fram tills kanske 2-3cm före slitsen och sen sydde jag de sista centimetrarna på vanlig hushållsmaskin. Ja nu råkade jag som sagt radera de detaljbilderna men eftersom jag redan sytt mig en till Inari i ett annat tyg ska jag se till att ta bilder på den istället. 

En perfekt vardagsväska

I våras sydde jag mig en Traverse bag och den har sen blivit en av mina mest använda väskor. Storleken är perfekt, den rymmer allting utan att för den delen kännas alltför stor och klumpig. Det tyger jag sydde i då (handtryckt av fantastiska Emilia) är dock ibland lite svårt att matcha med kläder så jag ville sy mig en likadan men svart. 

Valet av tyg blev samma som till min kuvertväska jag nyligen bloggade, dvs oilskin från Merchant and mills i en nyans som inte riktigt är svart utan i mina ögon mörkt grå. Anna som köpte det till mig på en mässa säger att enligt Merchant and Mills säljaren är det mörkt mörkt blått, men jag ser verkligen inte i det blå i det. Oavsett så är det väldigt fint och det är ju det viktigaste! 

 

Precis som i den första väskan jag sydde valde jag att ha framsidan helt slät utan det fack med topplock som mönstret egentligen anger. Jag tycker den är mer stilren såhär. Först var jag lite orolig att den skulle bli alltför tråkig när tyget är enfärgat men jag tycker inte att den blev det. Tyget skrynklar sig lite, låter ju jättekonstigt att skriva så men det gör liksom det på ett snyggt sätt? Haha svårt att förklara men det blir i alla fall som en levande yta = inte tråkigt. 

Inuti väskan valde jag att göra två innerfack, ett litet och ett stort. Fodertyget är ett bomullstyg från Stoff och Stil.

Det stora innerfacket valde jag att stänga med magnetknäppning. Väldigt smidigt faktiskt. 

Såhär ser den ut ståendes på marken. Måste säga att det är den perfekta vardagsväskan! Mönstret är alltså Traverse bag från Noodlehead och jag sydde den större av de två storlekarna som den finns i. 

Godaste bullarna

Senast jag skulle baka en av mina favoritbullar med citron och hasselnötsfyllning så tog det jättelång tid innan jag hittade rätt recept ute på www (för jag hade såklart slarvat bort det utskrivna receptet) så jag tänkte att jag skulle säkra upp med att publicera det här också. 

Receptet är alltså inte mitt utan kommer från en Lena Cartner och hittas tex här. Kan varmt rekommendera dessa bullar! Jag smälter dock inte smöret utan har det rumstempererat (blir saftigare bullar då har jag hört) och så ökar jag alltid mängden fyllning lite pga vem har någonsin fått för mycket fyllning i en bulle? 

Lenas Karlsbaderbullar ca 40stycken

50 g jäst
200 g smör
5 dl mjölk
4 äggulor
1 1/2 dl strösocker
1 tsk salt
ca 17 dl vetemjöl

Fyllning:
2 dl hasselnötskärnor
150 g smör
2 dl strösocker
1 citron, rivet skal

Pensling:
ägg
rörsocker
Ugn: 250°

Gör så här:
Smula ner jästen i en skål. Smält smöret i en kastrull och häll i mjölken. Värm till 37 grader, och häll blandningen över jästen. Rör tills jästen lösts upp. Tillsätt äggulor, socker, salt och det mesta av mjölet. Arbeta degen tills den släpper skålens kant. Låt jäsa övertäckt, 40 minuter.
Fyllning: Mal nötterna och blanda med rumsvarmt smör, socker och citronskal.
Ta upp degen på mjölat bakbord och dela i två bitar. Kavla ut varje bit till en rektangel. Bred på fyllning och rulla ihop.
Skär varje rulle i 20 bitar. Ställ med snittytan upp i bullformar, gärna i muffinsbleck. Låt jäsa övertäckta i 30 minuter.
Sätt under tiden på ugnen på 250 grader.
Pensla med uppvispat ägg och strö på socker. Grädda mitt i ugnen i 8 minuter.

Mer träningskläder!

Efter att jag sytt mitt första par träningsbyxor fick jag helt klart mersmak. I rask takt har jag sytt mig två par till! De på bilden ovan är verkligen en bonus, jag köpte 3m svart supplex hos AG textil och tänkte att det skulle räcka till ett par tights och två överdelar. Men det bästa med att vara kort är ju att tygmängden som går åt blir mindre och genom att skarva med grått fick jag ut ett par tights till! 2 nederdelar och 2 överdelar på 3m är inte illa pinkat! 

(Stör mig en del på att mitt huvud kom exakt i linje med ön bakom på bilden, men men hade inte så många bra hoppbilder att välja mellan).

Mönstret är Stride Athletic tights från Greenstyle, precis som de förra jag sydde. Jag har gjort likadant som med de förra, dvs sytt en storlek större över höften än i benen för att de ska passa min kropp bättre. 

Utav de tre par tights jag sytt är jag faktiskt allra mest nöjd med dessa. Och det trots att jag egentligen inte tänkt sy dom. Gillar verkligen hur det grå och svarta tyget funkar tillsammans! På den här sidan räckte det grå tyget bara till halva benet så resten fick bli svart. Men tycker det är rätt snyggt så faktiskt. Där det svarta börjar är en ficka som mobilen får plats i. 

Det svarta tyget är supplex från AG textil som sagt, superhärligt tyg. Dock eventuellt i tunnaste laget för tights, känns som att de kommer slitas rätt fort. Särskilt när marklyft är min favvogrej, har redan börjat få lite noppor framtill på skenbenen. Om du är ute efter ett tyg som tex lyfter och formar rumpan är detta inte heller ett tyg för dig. Det är supermjukt och skönt men ger ingen vidare snygg rumpa (det ser bättre ut på bilderna än irl). Nu bryr jag mig allra mest om bekvämlighet så jag tycker de är toppen! 

Det grå tyget kommer från Stoff och stil, jag tror att det är detta. Jag har sytt en tshirt i det också som jag ska blogga så småningom. I byxorna lyckades jag vända avigsydan utåt, sydde sent på kvällen i lite för dålig belysning och var helt säker på att jag hade rätt sida utåt men i dagsljus syns det tydligt. Jaja ingen kommer ju granska mina brallor på nära håll och på lite avstånd syns det inte. Lärdom - sy i bättre belysning. 

Obligatoriska posen "kolla mina biccar" :P.  Tshirten är också i supplex och till överdelar funkar det jättebra, har en träningströja jag sydde förra året som inte är sliten alls trots många tvättar. Fick inte riktigt till någon bra bild på tshirten (den glömdes liksom bort) men det är en helt vanlig rätt boxig modell. Jag har den nedstoppad framtill i byxorna på alla bilder för att inte visa magen när jag hoppar :). 

 Astrid ville också vara med och hoppa såklart! 

Lyft med liten Astrid! Som en 16kg kettlebell, men lite mera sprattlig!

Tillägg: Fick en fråga om vilka maskiner jag använt och det var något jag själv funderade mycket över innan jag vågade sy träningskläder. Jag har använt vanlig hushållsmaskin och overlock, alltså ingen coverlock, flatlock eller dylikt. Innerbenssömmen sydde jag först med overlocken och sen sydde jag ner den sömmen med min vanliga hushållsmaskin (jag valde sicksack men kan välja stretchig dekorsöm också) så att den ligger platt och inte skaver. Jag tycker det funkar jättebra! Dock är jag ingen långdistanslöpare, springer oftast runt 5km och aldrig mer än 10km, så har ingen erfarenhet av hur det funkar på längre sträckor. 

Svarta tehusklänningen

Jag sydde ju en prickig Tea house dress för ett tag sen och blev så oerhört förtjust i den att jag ville sy en till. Eftersom det enda jag vill ha på mig just nu är svart så blev det en svart variant av den klänningen. 

Jag sydde den precis likadant som den grå, dvs att jag valde strl 10, vilket är en storlek under det jag vanligtvis brukar välja. Utgick från plaggets färdiga mått istället för det som mönstret rekommenderade, jag ville ha lite mindre rörelsefrihet och vidd än vad de tyckte. Längden är den korta varianten men jag valde att sy efter största storlekens korta längd vilket är storlek 20. Så det är nånstans mellan den korta och den långa varianten (och jag är väldigt kort då, 152cm).  

Den enda övriga ändring jag gjorde är att jag valde att inte sy på ärmarnas kanter. Ärmarna kändes långa nog på mig (kort som sagt) så jag kantade med snedslåband istället. 

Omöjligt att fota detaljer på svarta plagg, men det är ett veck bak i ryggen. 

Tyget är viskos från Stoff och Stil. Fick en kommentar om att den inte ska hålla så bra men det är ingenting jag märkt. Deras tyger är ju dock av väldigt skiftande kvalitet så jag skulle inte bli förvånad om det var så.  

Mycket nöjd med min svarta klänning!

Resist!

Direkt när jag såg Jess Schreibsteins Resist hat så kände jag att en sån måste jag sticka! När alla stickade Pussyhats stickade jag en också meeeen ärligt talat så tycker jag att de är rätt fula. I alla fall på vuxna, Astrid fick snabbt ta över min såna mössa. Det här känns som en mer vuxen och snygg variant av Pussyhat. 

Färgen som Jess stickat sin i tyckte jag också var perfekt, en gammelrosa (även känd som rå köttfärs rosa). Så jag kopierade hennes färg också, men jag färgade den själv med Rosy Green wool som bas.

Däremot ändrade jag lite på så sätt att jag la till en bård också, inte bara text. Från början hade jag funderingar på att skriva något annat, allra helst "Resistance is not futile" (nördblinkning) men det blev för långt. Sen funderade jag på "Upp till kamp" eller "Vi måste göra motstånd" men tillslut blev det ändå Resist. Enkelt och bra. Och så politisk som jag orkar vara just nu utåt sett. 

Efter blockning så kändes den aningens för stor så jag bestämde mig för att testa att fodra den. Jag fick en bit vit ylletrikå som Katarina fått över och den färgade jag i samma rosa nyans som mössan. Sen sydde jag fast den med små täta stygn längst ner i kanten. I fodrets översta kant fäste jag den på fyra ställen så att den inte ska fladdra omkring. Det är första gången jag fodrat en mössa men det var inte alls så svårt som jag trott! Skyddar bättre mot iskalla Göteborgsvindar också. Nu är det här garnet väldigt mjukt men annars har jag förstått att det är ett bra sätt att skydda känsliga öron mot kliande garn också. 

Mycket nöjd med min mössa! Och ska skriva ett inlägg om sjalen sen också, som ni ser så matchar den ju :). 

Kuvertväska

Ni vet såna där val där en person får välja mellan olika grejer, och ibland är den grejer skor eller väskor? Jag skulle definitivt välja väskor. Skor för mig måste vara bekväma och därför hatar jag att köpa nya skor som måste gås in och hålla på. Väskor däremot, det dras jag liksom till... vill alltid ha nya! 

En grej jag saknat i min väskgarderob är en liten typ "finväska" eller aftonväska eller vad det nu ska kallas. Egentligen har den kanske inte saknats eftersom jag verkligen aldrig går ut nuförtiden :P. Orkar inte med klubbar pga utmattning och är ändå en true hemmaräv (saknar dock att dansa!). Händer extremt sällan att vi blir bjudna på stora fester heller, och går aldrig på fina restauranger och sånt. Jaja, OM jag nu blir bjuden på en sån fest som inte innebär att sätta sin kånken ryggsäck i hallen så är jag redo nu! 

Mönstret är Envelope Clutch från Noodlehead. Jag är verkligen ett fan av hennes mönster, de är alltid tydliga i sin beskrivning och lätta att följa. Den här finns med olika val och jag valde att göra den mindre varianten med spetsigt "lock" som verkligen ser ut som ett kuvert. 

En av de bästa grejerna med mönstret tycker jag är att det följde med instruktioner på hur man gör fack för kort! I såna här små väskor kan det ju vara skönt att inte ha hela plånboken med sig utan bara de viktigaste korten. Jag valde att göra korthållaren för den större varianten av väska med dubbla rader, men gjorde den lägre så att den passar i den lilla väskan. 

Det bästa med just den här väskan är annars fodret! ÄLSKAR det här tyget! Det är ett Liberty of London tyg som jag faktiskt fick i födelsedagspresent av några vänner. Kvaliten är inte den vanliga cotton tana lawn som jag annars förknippar med Liberty of London utan en lite tjockare bomullskvalitet, lite som quilting cotton. 

Yttertyget är Oilskin från Merchant and Mills, också ett helt fantastiskt tyg. Det är inte svart utan mörkt mörkt grått och vaxat så att det står emot regn. Det enda negativa med vaxat tyg är att det blir oljigt överallt efter... Golvet var helt halt när jag klippt ut delarna (klipper alltid ut på golvet) och när jag en gång glömde sänka värmen på strykjärnet blev tyget nåt så fruktansvärt varmt så jag brände mig på det. I övrigt - fantastiskt tyg. 

Den enda ändringen jag gjorde från mönstret var att jag satte flärparna för väskremmen ovanför delningen på baksidan istället för under. Och så gjorde jag två, jag ville ha axelrem istället för sån liten ögla att ha runt handen.

En kofta till Vega

För några månader sen bloggade jag om den här koftan och för några dagar sedan skrev jag också om mössan. Vega som var mottagare till det stickade växer så det knakar och nu är kläderna lagom! 

Klicka på länkarna för att läsa mer om respektive plagg. 

Helt klädd i Clara-stickat från topp till tå! Ja utom bomullstrikå-kläderna då, de har jag inte gjort. Mössan har verkligen bra passform, tur det eftersom jag stickat två stycken och gett bort. 

Något skeptisk till det här med kamera, mest intressant var det att äta på snörena som mössan har. 

Gick utmärkt att sova i kläderna också! Alltså tummen i munnen och ögonlocken som näääästan är helt slutna, jag dör sötdöden! Men det är alldeles lagom att låna ett tag och bara gosa, inget bäbissug här inte om någon undrar :).

Hamburgsund

Den här koftan har varit ett sånt märkligt projekt för det tog huuuur lång tid som helst i början, jag stickade en förstor storlek och i hopp om att det magiskt skulle bli rätt storlek låg den ett långt tag halvt bortglömd längst ner i min stickkorg. Sen tog jag tag i det, repade upp allt och la upp en mindre storlek och sen bara POFF så var den plötsligt klar? Så det tog både väldigt lång och väldigt kort tid att bli klar med den. 

Hursomhelst så är jag extremt nöjd med den! Kombinationen av lätt oversize, v-ringad, strukturmönster och den lite dova gula färgen känns helt perfekt. Garnet är Silketweed från Magasin Duett som jag köpte redan förra året på syfestivalen men som fick ligga till sig ett bra tag i vänta på rätt projekt. 

Mönstret är Hamburgsund av Karin Westrand, en av mina absoluta favoritdesigners just nu. Några ändringar gjorde jag inte, förutom att sticka ärmarna i en storlek mindre än kroppen. Min stickfasthet var helt off så fick sticka ärmen i minsta storleken och kroppen näst minsta. När delarna sen stickades ihop stickade jag första setet med minskningar på både kropp och ärm, men i nästa del med minskningar på bara ärm stickade jag minskningar på vartannat rätt varv tills maskantalet stämde för ärmen till näst minsta storleken. Rörigt beskrivet och sen insåg jag att jag inte alls hade behövt kämpa med att räkna ut det där utan det hade löst sig ändå, men jaja.... så är det ibland. 

Och ser ni, jag har jeans på mig? Det händer inte ofta. Gillar det här med att det numera finns så stretchiga jeans att köpa att de känns som mjukisbyxor. Även om ingenting naturligtvis slår riktiga mjukisbyxor! 

Ja här står jag och skrattar ensam i skogen med en självutlösare! Tänker ibland att det måste se så knäppt ut för förbipasserande hundpromenerare för jag skrattar ofta högt när jag tar kort, alltså inte för att det är så oerhört roligt utan för att det är svårt att le/skratta på bild utan att det faktiskt kommer ljud också. Får lite såndär "women laughing alone with salad"-vibbar (googla om ni ej känner till). Men det syns ju inte på bild hoppas jag :)

Gillar det här strukturmönstret! Gjorde den rolig att sticka också, bara slätstickning är ju ohyggligt tråkigt enligt mig. Hade jag haft ett önskemål är det att strukturen skulle stickats på avigsidan istället för på rätsidan. Vet att Dandelion-Anna stickade sin Hamburgsund så men min hjärna är så trött att jag inte orkade tänka ut hur jag skulle göra så. 

Mycket nöjd med perfekt höstkofta! Ser ni också att jag lyckades hitta helt perfekta ton i ton knappar? Fanns på Knapp-Carlssons i Göteborg, kan alltid lita på dom. 

Silverringar

Jag går ju en kurs i silversmide som är speciellt för oss med psykisk ohälsa, det har jag skrivit om tidigare. På kursen har jag gjort en hel del grejer faktiskt vid det här laget, men jag är dålig på att fota silversmycken har jag märkt! Eller inte dålig, ovan är väl snarare rätt ord. Det är små saker, de glänser och är allmänt svårfångade på bild. Nu har jag i alla fall lyckats ta en bild på två ringar jag gjort nyligen.

Den runda cirkeln på ringfingret är jag extra nöjd med! Stor men ändå nätt och väldigt skön på fingret. Jag avskyr ringar som sitter för hårt, kan nästan få panik av det, men för stora ringar är ju inte heller bra för då ramlar de av. Den här är perfekt lagom förstor och visar inga tendenser på att ramla av. Precis som jag vill ha den!

Egensydda träningskläder

Stoltheten över detta alltså! Jag har sytt egna träningskläder som blev BRA! Träningstights är något jag har dragit mig för att sy för jag har tänkt att det är så svårt att få dem bra, dels passformsmässigt men också själva sömnaden. Flatlocksömmar hit och dit, speciell tråd, funktionstyger osv. Dessutom vill jag allra helst bara ha svarta enkla byxor och det borde ju inte vara så svårt att hitta i butik har jag tänkt. Men när jag nyligen gav mig ut på stan för att prova nya så hittade jag inga som passade både i benen och över höften. Har breda höfter och smala ben så sitter de bra över benen får jag inte upp dem över höfterna och är de bra i höfterna är det påsar runt benen. Så jag bestämde mig för att ge det ett försök att sy egna. 

Efter att ha sökt runt på sömnadsbloggar, syforum och fb gruppen Sewing activewear så föll mitt mönsterval på Stride Athletic tights från Greenstyle. Många hyllar Cora från Jalie men jag tyckte de hade för många olika delar som är perfekta för att få till coola färgblock men när jag bara ville ha svarta kändes det onödigt. Och om jag vill ha färgblock (heter det så på svenska? Colour block på engelska) så gillar jag att kunna ha det bara i en smal del på sidan av benet. Gillar fickan också, min mobil får precis plats där. Funkar inte alls att ha den där när jag springer men på gymmet går det bra. Har ändå ett separat löparbälte när jag springer så behöver inte så mycket fickor i byxorna. 

Jag valde att sy medium över höfterna och sen gradera ner till en small i benen. Symässigt var det lättare än jag trodde faktiskt, jag sydde på overlock med vanliga inställningar och vanlig tråd. I framtiden kanske jag köper Wooly nylon stretch thread (Johanna från Last Stitch aka the queen of activewear rekommenderar denna) men innan jag visste om det ens skulle bli ett användbart plagg orkade jag inte investera i det. Innerbensömmen sydde jag sen ner på min vanliga maskin med en tät sicksack så att den ligger platt och inte skaver, plus att det blir en förstärkning.  

Måste jobba lite på poseringar i träningkläder känner jag, fjantade runt här hemma i vardagsrummet :P. På den här bilden syns i alla fall kilen i grenen, den var också enklare att sy än jag trodde. Zooma in på mitt skrev (alltså så knäpp grej att skriva) så ser du! 

Tyget då, det är ju också ett helt nytt kapitel! Utbudet av tyg till träningsplagg är superstort - dvs för alla som sysslar med tex konståkning och discodans. Det finns gott om glitter och hologram osv. För mig som letar efter grått och svart var svårare. Jag har sytt tränings t-shirt tidigare i Supplex så jag valde att köra på det den här gången och beställde från svenska sidan AG textil. Kanske är det lite i tunnaste laget för byxor men det är helt otroligt skönt så det får vara okej. Får se till att ha svarta trosor under bara! Ska åka till Stoff och Stil också och kolla in deras träningstyger, de verkar ha både svart och grått. För den som letar tyg har Fehr trade skrivit en superbra lista om vart det går att köpa träningstyg här. 

Sen sydde jag ett linne också när jag ändå höll på, men det blev inte lika bra. Ville ha brottarrygg så jag tog mitt vanliga mönster för linnen och ritade en egen rygg. Och ryggen är jag nöjd med, däremot drar det sig konstigt framtill. Får se hur jag kan lösa det. 

Astrid ville också vara med på bild! Och dockan förstås.

Än så länge har jag bara hunnit testa byxorna en gång på gymmet och då funkade de jättebra. Ska testa dem under en löptur också och utvärdera! Känslan är i alla fall att de är de byxor som både är skönast och med bäst passform utav alla mina träningsbyxor, och det är ju ett väldigt bra betyg för mitt första försök!