Eftersom jag är lite ledsen piggar jag upp mig vid tanken på att min kjol har samma färger som godishalsband. Det är ju ändå sånt man bara kan bli glad över att upptäcka!Förresten, ser ni golvet i bakgrunden? Det är golvet i vårt lekrum/arbetsrum. Jag undrar verkligen hur tanken gick när den färgen valdes, förmodligen vid en 70-tals renovering. Kanske: "mmm, den här färgen passar verkligen till allt och går särskilt fint ihop med orange". The joy of hyresrätt... Men titta inte för mycket på golvet, titta på kjolen och godiset istället tack!
Hej fina Clara!
ReplyDeleteSå här tänker jag ang ditt förra inlägg.
Jag förstår dig helt vad gäller att det man skriver i sin blogg inte alltid stämmer överrens med vad man känner i övriga livet. Men det kan oxå vara skönt att ha en frizon som handarbete+blogg som faktiskt gör en lite gladare. Själv brukar jag bli gladare av att tillverka något vackert. Men när inspirationen är slut då är det inte så lätt, men då kan det vara skönt att göra något som inte kräver mkt kreativitet tex virka mormorsrutor, då behöver man inte tänka så mkt. Men man tillverkar ändå något som i slutändan kommer att göra en riktigt glad. Själv håller jag på med mormorsrutor just nu, just för att jag vet inte vad jag ska sticka här näst.
Nu till Aeoliansjalen: Den är inte alls svår att sticka. Mönstret är lättläst. Jag tycker att laminaria var svårare(kan bero på att det var min första spetssjal;).
Anledningen till att jag tyckte den var tålamodskrävande var att jag valt ett grymt tunt garn och de lååååånga varven mot slutet, då ett varv tar 25min.
Kanske är det just denna sjal ett perfekt projekt just nu för dig. Eller så kanske jag kan utmana dig med att virka några mormorsrutor???
Du har en jättefin och inspirerande blogg, Fortsätt med det!!
Sköt om dig!
Cilla