I maj påbörjade jag ett
evighetsprojekt i form av ett handsytt hexagon-överkast till Astrids rum. I början var det jättekul och jag gillar verkligen att handsy, men rätt snart började det bli för krångligt och för stort. Och det var inte heller på det jag ville lägga min hantverkstid, så jag bestämde mig för att göra något annat av det.
Det blev istället en kudde
och ett täcke till dockvagnen.
Jag är fortfarande väldigt förtjust i hexagonernas form, och likaså gillar jag att handsy ihop dem. Men ett helt överkast får vänta, tills dess är jag nöjd med min kudde och dockvagnstäcket.
Jättefint!
ReplyDeleteKudde och dockvagnstäcker är ju inte fy skam det inte! :)
Oj vilka fina tyger du har satt ihop! Jag blir nästan frälst!
ReplyDeleteDet tycker jag verkligen att du ska vara. Jättefina båda två!
ReplyDeleteFör mig blev det ju lite tvärtom, att jag rättade mig efter mina tänkta begränsningar redan från början, men kände efter hand att jag nog hade kunnat göra ett täcke ändå. Inte ett fullstort, men ett bebistäcke hade jag nog kunnat få ihop. Fast nu har jag ju ingen bebis, så det fick bli den planerade kudden, den kändes mer användbar hos mig.
Åh vad fina! Kanske måste jag pröva detta också.. En kudde verkar vara lagom storlek :)
ReplyDeleteJättefint och alldeles lagom.
ReplyDeleteSupersnyggt! Och ibland är det nyttigt att sänka ambitionsnivån.
ReplyDeleteDet är så himla fint! Jag älskar dom olika tygerna i hexagonerna.
ReplyDeleteDet syns verkligen inte att du sytt ihop dem för hand, du menar alltså för hand som i med nål och tråd och inte på maskin? I så fall är jag mäkta imponerad av det blev både kudde och dockvagnstäcke :)
ReplyDelete