Helgutflykt

Jag börjar sakta få lite mer energi. Trodde inte att det någonsin skulle hända. Helt kan jag inte tro på att jag faktiskt kommer bli frisk, men jag är glad för den lilla energi jag har. Sånt som gör att helgerna inte bara blir något jag måste överleva i väntan på den fantastiska förskolan (jag är fortfarande sjukskriven så kan vila under veckorna), utan nu kan vi ibland åka på utfkykter. I alla fall till ställen utan för mycket intryck eller folk. Idag åkte vi till Stora Amundön. 

Vi var där rätt tidigt (barnet har fortfarande inte förstått att klockan är omställd till vintertid) men det var väldigt skönt att dricka 10-kaffe på en klippa. Och så gott som folktomt, bara någon enstaka människa med hund.   

Astrid är inte så pigg på att gå, hon vill antingen bli buren, springa, klättra på stenar eller sitta i träd. Och i alla träd sjunger hon ekorrn satt i granen. Gullunge. Direkt när vi fikat klart sa hon "åka bilen nu" men sen tyckte hon ändå det var rätt kul med utflykt. Det ska nog bli en naturälskare av henne också! 

Tvåändssticknings sug

Häromdagen så gjorde min kompis Karin mig så oerhört sugen på att sticka tvåändsstickning. Jag har haft garn till planerade tvåändsstickningsprojekt hemma i flera år, men eftersom det är så tidskrävande (iaf för mig som inte är så van) så tänker jag alltid att det är något jag ska göra sen senare när jag inte har så många projekt på gång. Kul skämt att inte ha många projekt på gång, men just nu har jag faktiskt inte det.

Så jag la genast (eller ja efter att ha pinterestat en massa bilder, särskilt från Dödergök som är min största idol när det gäller tvåändsstickning) upp till ett par gula vantar med lite röda detaljer. Garnet är wålstedts z-tvinnade som jag köpte för flera år sen när jag var i Dalarna och både besökte deras butik (och fantastiska spinneri!) och Sätergläntan som också säljer det.

Jag fick titta i mina böcker för att komma ihåg hur jag la upp och hur maskorna stickades men upptäckte faktiskt att det fortfarnde sitter i händeran, trots att jag bara har 2-3 tidigare tvåändssticknings projekt bakom mig. Kul! Nästa plan är en knallröd mössa, liknande den som Riot Yarn har stickat. 

Stjärntröja

När jag syr kläder till mig och Andreas blir det nästan alltid något plagg till Astrid i resterna som blir över av tyget. Men eftersom vi nästan bara har (tråkiga) mörka kläder har hon börjat få väldigt mycket mörkblått och svart i sin garderob. Och det är ju inget fel med det, jag gillar svarta kläder även på barn men det går ju att ha roligare kläder! 

Så jag åkte till Panduro och köpte lite guldfärg, hård plast och stöpplar. Klippte ut lite stjärnor i hårdplasten och började trycka. Det var kul! Som ni ser är jag inte den noggranna typen alltid, en hel del av stjärnorna är lite kladdiga. Det stör dock inte mig när det är barnkläder, men ska jag trycka till mig själv måste jag nog vara mer noggrann/skaffa bättre verktyg. 

Astrid är ett stort fan av stjärnor just nu så tröjan gick hem. Hon var dock inte jättesugen på att stå/sitta i ställningar där tröjan syntes så det här är den bästa bilden jag fick. På den här bilden syns också varför vi inte är minsta oroliga över att Astrid ska sitta still mycket när hon har fri tillgång till plattan, hon sitter helt enkelt aldrig still... :P

Det här är de redskap jag använde, en slags tunn men hård plast och några billiga stöpplar. 

Sotarmössa och fika i skogen

Vi fortsätter öva på att få Astrid att uppskatta skogen. Särskilt såhär på hösten är den ju fantastisk! Och lekplatser som Astrid helst vill gå till (asfaltsbarnet) är ju så galet tråkiga. 

Och det gick att få henne glad! Hemligheten var såklart fika. Och det tycker ju jag och Andreas också är höjdpunkten, kaffe är aldrig så gott som i skogen! Till och med tråkiga mariekex blir goda där. Fast vi hade chokladbollar, ännu bättre. 

Lite kasta kottar och springlek på det så var det succé!

För er som bor på Hisingen så kan jag verkligen rekommendera att promenera upp till den gamla fornborgsruinen i Hisingsparken. Inte för att själva ruinen är så mycket att se (mest som en låg stenmur i en STOR rektangel) men det är så fantastiskt fint där upp på toppen! 

Jag hade på mig min nyligen avmaskade mössa. Garnet är jämtland tvåtrådigt från Solkustens spinnverkstad och det är ljuvligt! Även en superkänslig person som jag tycker att det är mjukt. Jag köpte vitt och färgade det blått själv. Mönstret är Sotarmössa från Garnhumlans blogg, klassisk mössa. Jag stickade med 3.5mm (stickar löst, så gissar 4mm för normal stickfasthet) och hade 100m när jag slutade öka. Från toppen mäter den ca 26-27cm.

Mössa i trikå

Än så länge är det lite för varmt för yllemössor men i Göteborg blåser det ändå om öronen så jag sydde mig en enkel trikåmössa. Tyget är rester av Liberty trikå (fint värre!) och mössan blev snabbt en favorit. Perfekt promenad och cykelmössa.

Halskrage

Så blev det kallt och jag insåg att alla halskragar från förra året var puts väck. La snabbt upp till en Heartwarmer i gul Drops merino (som kanske heter drops merino extra fine, jag har tappat bort etiketten) på stickor 3.5mm och stickade en ny. Barnet hatar den och vägrar ha den på sig. Jaja.

Modifierade den lite, stickade resår i 9-10cm istället för rullkant, stickade inte de förkortade varven i nacken och stickade bak och framsida likadan.

Sagornas stickbok - recension

Det var kul att skriva en recension häromveckan så jag tänkte att jag skulle fortsätta att skriva om en annan bok som jag nyss köpt. Jag älskar sagor och deras illustrationer så när jag såg den här boken blev jag genast nyfiken. Och jag gillar den! Celia B Dackenberg och jag har nog ungefär samma smak när det gäller sagoböcker så jag blev inte besviken över vilka sagor som var med (även om det såklart är svårt att få med alla favoriter, det går ju inte).
Jag gillar också att hon problematiserar det faktum att alla barnen i sagorna hon valt är lintottar, det är väldigt vitt överallt. Svårt att ändra i äldre böcker så bra att hon ändå tar upp problematiken i det. 

Tomtebobarnens vintermössa är en av många fina mössor i boken. Många sagokaraktärer har mössor!

Förutom att det är roligt med stickmönster från sagorna så uppskattar jag verkligen de välskrivna texterna. Det är intressant att läsa bakgrunden till olika sagor och om författarnas liv, och deras förhållande till hantverk. Tänk att Elsa Beskow som försörjde hela sin familj med sina böcker aldrig hade något eget arbetsrum, bara ett skrivbord i vardagsrummet så hon samtidigt skulle kunna hålla koll på alla barnen. Maken som inte drog in särskilt mycket pengar på sin konst hade däremot ett eget rum han. 

Vissa saker gillar jag mycket även om jag kanske inte ser att jag kommer sticka dem. Tex den här klänningen: Mymlans klänning från Muminböckerna. Så fin, och annorlunda! 

De mönster som jag gillar allra mest är de "rejäla" som både känns tidlösa och lite gammaldags på samma gång. Som Storm-Stinas tröja, den vill jag verkligen sticka till Astrid!

Än så länge har jag inte stickat något ur den så det är svårt att säga hur beskrivningarna är. Men som alltid så är det ju svårt med alltför långa beskrivningar i böcker, de blir kortare av utrymmesskäl.
Det är också mycket text jag inte hunnit läsa än, men det ser jag verkligen fram emot att göra! Önskar att jag kunde läsa den i riktig sago miljö, i en stuga vid havet eller i skogen. Eller i en trädgård, insvept i en tjock tröja och en filt. 

Den här boken rekommenderar jag till en person som gillar att läsa texter om stickning och textilt hantverk lika mycket som att inspireras av mönster. För den som vill ha en ren stickbok med bara mönster finns det säkert andra bättre böcker med basmönster som är mer utförligt beskrivna. 

Sticksig kofta

Okej jag vet inte riktigt hur det här gick till. Jag som älskar mjuka o-sticksiga garner har köpt LéttLopi till en kofta. Hur tänkte jag nu? Men jag är sugen på att se om jag kan fixa en sånhär riktigt ullig tröja, och har nånslags tanke om att kanske fodra den med bomullstrikå och ha den mer som en jacka. Vi får se, oavsett så fick jag lite stickpepp tillbaka av att planera den. Det är i alla fall inte något jag redan har i garderoben! Ett garn som verkligen luktar ull och får är också ljuvligt, jag önskar ju så mycket att jag var en sån person som tålde stickiga tröjor.

Planen är en Héla, inspirerad av Maria Carlanders superfina variant. Den är egentligen tänkt för tjockare Alafoss Lopi så jag tänkt mest använda diagrammet och sticka nerifrån och upp efter egna mått.

Räkna om ett mönster till en annan stickfasthet

En grej som jag gör rätt ofta är att räkna om till en annan stickfasthet. Jag kanske hittar ett mönster men garnet jag vill sticka i passar inte perfekt med mönstrets stickfasthet och då är det perfekt att kunna räkna om.

Enklast är om stickfastheten ändå är någorlunda i närheten av mönstrets, för då går det kanske att bara göra en eller flera storlekar större/mindre och kunna följa mönstret. Men det går ju också att räkna om helt och hållet. Just nu planerar jag en islandströja stickad i Alafoss lopi som har 13m = 10cm men mitt garn är mer som lett lopi och jag har 19m = 10cm.

Gör såhär:
Mönstret säger att jag i min storlek ska lägga upp 58m för halsen. Då tar jag 58 och delar med mönstrets stickfasthet, alltså 13m. 58/13= 4.46. Behåll den här siffran på miniräknaren och multiplicera med din stickfasthet, i mitt fall 19m. 4.46x19= 84.8.
Jag vill att maskantalet ska gå att dela med 4 + 2 extra maskor fram för att sen kunna plocka upp en kant där, och eftersom 84 är delbart med 4 så tar jag det plus 2m = 86m. Jag ska lägga upp 86m för halsen.

Hade mönstret haft en storlek som haft 86m eller någonstans i närheten hade jag fortsatt följa den storleken, nu måste jag räkna på samma sätt för att ta av för ärmar och dela upp fram och bak. Det kräver lite mer tankekraft, men det viktigaste är ändå alltid att prova hela tiden för att se så att det passar just min kropp. Tex har jag svårt att välja storlek utifrån bystmått eftersom jag har stor byst och då är det oftast bättre att välja ett axelmått som stämmer och istället öka extra för bysten.

Jag är inget mattesnille även om jag alltid haft rätt lätt för matte (undantaget på gymnasiet när jag var upptagen med att sitta längst bak i klassrummet och prata med mina kompisar, glad att inte längre vara utanför utan faktiskt ha kompisar) och det går säkert att förklara det här bättre. Men såhär gör jag, och kanske kan någon av er ha glädje av den här förklaringen!

Edit: fick tips i kommentarerna om att Billigtgarn-Anna skrivit en utförlig beskrivning av hela processen i att räkna om ett mönster, jättebra! Här hittar ni den.

Den älskade diktatorn

I lördags tog jag på Astrid en fin stickad kofta och tänkte att på vägen till lekplatsen kanske vi kan ta lite fina bilder i skogen? Det visade sig att barnet hatar skogen, började gråta när jag försökte få henne att uppskatta lekar med kottar och pinnar och bara bara ville till lekplatsen. Såhär ser jag ut när jag gett upp hoppet om en fin skogsbild. Astrid har tagit av sig den stickade koftan och mössan och är på bilen även på väg att ta av sig skor och strumpor. I Oktober. Barn är små diktatorer med stark och oberäknelig vilja. 

Så himla nöjd utan tröja, mössa eller skor

Så småningom fick vi i alla fall på skorna och koftan igen. Och det naturhatande barnet hittade en konstgjord gräsmatta att springa på. Lycka! 

Ett halvsuddigt bevis på att vi faktiskt var i "skogen" (alltså runt Ramberget, det är ju inte direkt skog men där är iaf väldigt fina bokträd). Sjalen hade egentligen jag på mig men den ville Astrid ha på sig, innan alla kläder åkte av vill säga. 

Enkla halvvantar "från fingrarna och ner"

Det här är de enkla halvvantarna jag stickar på just nu. För rätt länge sen så fick jag fem supersöta små gradient-minihärvor av Stickpodden-Elin i ett garnbyte och sen har de bara legat i garnskåpet och varit gulliga. Tills nu! Det kändes som perfekta projektet för mig som bara tvivlar och velar. Enkla halvvantar i fint garn är aldrig fel. För att verkligen uttnyttja allt garn bestämde jag mig för att testa att sticka från "fel" håll, alltså från fingrarna och ner. Det var faktiskt inte krångligt alls.

Ska beskriva litegrann hur jag gjorde tumkilen. Min halvvante har ungefär 52m, lite färre upptill vid fingarna och fler där armen är större men så är ni med på ungefär hur många maskor jag har.
När jag kom till stället som jag ville ha tummen så maskade jag av fem maskor. På nästa varv lade jag upp 13m på det stället (med knitted cast on), så att det blir ett hål för tummen.
Sen minskade jag på precis samma sätt om det vanligtvis ökas på tumkilar, alltså i var sida om kilen (sätt gärna en markör på var sida om de 13m så vet du att du ska minska innanför dem). Jag minskade på vart 4:e varv 4ggr = 5m innanför markörerna vilket är lika många som jag maskade av tidigare. Klart! Sen har jag bara stickat på i slätstickning på mudden och ökat då och då i takt med att armen blir större.

Sy barnens första garderob - recension

Den här boken fick jag av Andreas när jag fyllde år i slutet av Augusti, och innan dess hade jag faktiskt inte hört talas om den. Väldigt bra present alltså! När jag postade bilder på Astrids blå jacka här och på instagram fick jag lite frågor om hur boken är så jag tänkte att jag kan skriva en liten recension.

Det är massor av bra basmönster men med inspirerande tillägg skulle jag säga. Både enkla t-shirts men också hur knappar/kragar/fickor osv kan läggas till. Vissa saker vill jag sy direkt (tex jackan som jag också sydde med en gång), andra inte sy alls men jag är ändå glad över att de finns där för att de är kul.

Storlekarna är 86-116cl, och efter att ha sytt ett par av byxorna och en jacka så tycker jag att byxorna är rätt stora i storleken. Jackan är inte riktigt lika stor, som jag upplever på Astrid i alla fall.

Något jag uppskattar är att det är kläder som är bekväma. Även de klänningar och skjortor som finns i boken ser bekväma ut. Jag får rysningar när barn är finklädda så att de inte kan röra sig, så jag uppskattar när även "finkläderna" får vara sköna! En sån här Knäpp klänning skulle jag gärna sy till Astrid.

Mönsterarken finns längst fram och längst bak och jag tycker de är tydliga att rita av. Helt enkelt är det ju aldrig, men jag tycker i alla fall att de är betydligt lättare än från de mönstertidningar jag har.

Den här skulle jag vilja sy till Astrid! Inte för att hon skulle använda förkläde i och för sig, hon är ju helst naken som sagt så då är hon ju också naken när hon målar. Men det kanske ändrar sig i framtiden :).

Jag skulle rekommendera den här boken till en person som ganska nyss börjat sy barnkläder och vill ha en bra bas att stå på och få mycket inspiration. Också till en person som kanske sytt mycket förr men tycker att den gamla mönstersamlingen känns förlegad. Har du däremot alla de senaste numren av tex Ottobre kanske du inte behöver den här boken (om du inte vill ha den ändå förstås för att den är snygg och kul).

Repar upp

Just nu så bara tvivlar jag på allt jag stickar. Har insett att det inte är någon idé att sticka en tröja till mig själv för det kommer bara sluta med att jag repar upp den. Så blev det också med den här lilla grå korven som var tänkt att bli en Boxy. Jag hade bara lite fel stickfasthet men med så många maskor så blev den alldeles för stor och garnet skulle inte räcka. Och eftersom garnet är Tant Koftas handfärgade fantastiska Stuns så förtjänar det ett bättre öde! Exakt vad vet jag dock inte, det får ligga till sig tills jag slutar tvivla så mycket.

Det här ser ju fint ut och det skulle det nog bli också. En Arlo till Astrid. Egentligen rolig att sticka, men jag är för trött i huvudet så det går låååååååångsamt. I den här takten så är tröjan för liten när den väl blir klar. Så jag repar upp.

Stickar enkla slätstickade handledsvärmare och sockar så länge. Då finns det liksom inget att tvivla över!

Overlock

Hej Hej min nya fina overlock! Eftersom jag syr mycket i trikå till både mig och Astrid (och även till Andreas faktiskt, har precis börjat sy t-shirts till honom) så har jag funderat ett tag på om jag inte skulle köpa en overlock. Men eftersom plånboken är inte jättetjock som sjukskriven student och det går att klara sig utmärkt med en vanlig hushållsmaskin så tänkte jag att det var något jag fick skjuta på framtiden. Tills jag bloppade stickat vill säga! Nästan hela den här maskinen finansierades genom bloppisen, yay!

Vi har bråkat litegrann men det räknade jag med. Det tog fyra försök innan jag lyckades trä den rätt (men sen dess har jag lyckats trä om den två ggr utan problem) och lite trixande innan sömmen slutade vara stenhård. Lite finlir kvar till en perfekt söm men jag har sytt några t-shirts och en klänning så det går framåt!

Mitt val blev en Janome MyLock 664d. Jag läste mycket bra om både Babylock och Bernina men det blev den här eftersom den var den som både verkade bra och hade ett bra pris. Än så länge är jag nöjd och jag hoppas att det fortsätter så!

Charlie goes Geranium till Jul

En dag i förra veckan ville jag sy bara för sömnadens skull. Det behövde inte bli något användbart eller praktiskt eller något vi alls behöver. Alltså ville jag sy i vävt tyg för det är roligare att sy i än trikå och det skulle inte vara något dyrt fint tyg. En liten bit rutigt bomullstyg köpt på loppis blev perfekt för ändamålet. Och en liten bit tyg räcker bara till Astrid, alltså bestämde jag mig för att det skulle bli en julklänning. 

Mönstret är en mix av Charlie Dress men med "axlar" från Geranium dress. Och tyger räckte inte riktigt till en böjd nederdel så då tog jag helt enkelt bara och rynkade två raka stycken och sydde fast. Blev bra det med! 

Jag fick terapi, Astrid fick en klänning. Jag vet inte om den alls kommer användas för Astrid är inte så förtjust i vävda plagg, även om just den här modellen verkar väldigt skön och faktiskt fick sitta på rätt länge! Det kan nog bli någon mer somrigare variant så småningom bara för att den var rolig att sy. 

Och att kläder åker av innebär inte att de inte är sköna, det är mest att Astrid allra helst är naken. Förskolepersonalen berättade häromdagen att hon gömt sig bakom en lekstuga på förskolans gård och tagit av sig alla kläder även där, och nog för att det är en varm höst men SÅ varm att en vill gå naken utomhus i Oktober är den ändå inte :D

Spinner till Aranami

Jag syr inte bara nuförtiden men det blir faktiskt inte så mycket stickat. Jag varvar sömnad med att spela tv-spel (Dragon age 3 just nu) eftersom tv-spel kräver mindre av hjärnan än stickningen (iaf om en spelar casual). När jag är så trött att jag inte orkar hålla uppe stickningen orkar jag ändå hålla i en konsoll. 

Lite spinner jag också. Det här ska bli en Aranami. Ullen har Dandelion-Anna färgat speciellt åt mig och det är så roligt att spinna gradienterna!