Jävla Blå Blomma

 Just nu känner jag verkligen så, jävla blå blomma. Ser ni den konstiga utbuktningen som blir vid övergången mellan mönstrat ok och slätstickning? Jag vet inte hur jag ska få bort den!

Utbuktningen syns bara ibland, som när jag sätter armen i midjan. Med armen nere, som på bilden ovan, syns det inte alls. Och på "kroppen" blir det knappt alls nån sån utbuktning. Det konstiga är att det är samma stickfasthet på slätstickning som på ok, så det handlar inte om det. Jag följer inte mönstret längre och därför har jag inte ökat en miljard maskor som man skulle göra vid ärmens början, så det kan bero på det. Ärmen är lagom på mig utan ökade maskor, så jag vill helst inte öka mer. 

Den är ju så fin! Jag vill ju att den ska bli klar, men just nu ligger den bara i påse och är på god väg att bli ett permanent UFO. Och det vill jag inte. Vad ska jag göra? En fundering är att repa upp ärmen och börja om med större stickor, så att slätstickningen blir större av det. Har ni några andra tips? Jag vill inte repa upp oket, däremot kan ju de slätstickade delarna repas upp utan problem.

Garn!

Jag fick inte bara äran utav stafettpinnen av Pickles, utan även en bra rabatt på ett köp i butiken. Det kunde jag såklart inte motstå, utan gick helt bananas och köpte garn till tre tröjor! 

Det brunvita garnet är Abuelita merino worsted, samma som den prickiga tröjan är stickad i. Det var så ljuvligt mjukt så jag var bara tvungen att sticka något till mig själv i det. Tacksamt nog har det också samma stickfasthet som Lett-lopi, så nu ska jag äntligen sticka en islandströja till mig själv. En Riddari ska det bli. 

Det gula och gråa Merino tweed ska bli en Finjakke till Astrid. Från början hade jag tänkt gul med grå duttar, men jag blev lite besviken på den gula färgen så nu blir det nog grå med gula duttar istället. Jag trodde att den gula skulle vara mer lejongul som t.ex. Jitterbug vincents apron, men den var inte så lysande som jag tänkt mig. 

Den gröna Merino tweeden däremot! Jag faller vanligtvis inte så ofta för grönt, men den här föll jag direkt för när jag såg den på hemsidan, och jag blev verkligen inte besviken! Färgen är helt underbart skogsmossgrön, på ett lysande sätt. Ser fram emot att börja sticka i det, men den här får vänta lite. Det finns en gräns (tror jag) för hur många tröj-projekt jag kan ha igång samtidigt utan att tappa bort mig.

Prickig Pickles-tröja

Nu är den klar! Den prickiga tröjan inspirerad av Pickles Oslo-anorak. Jag har ju skrivit innan att jag tog över stafettpinnen från Maria Carlander, vilket jag är väldigt hedrad över! Det har varit väldigt roligt både att bli tillfrågad och att vara med i stafetten. 

Stafetten går till så att man väljer ett mönster eller del ur ett mönster ur Pickles mönstersamling och sedan inspireras fritt till att sticka något eget. Jag valde som sagt Oslo anorak, som jag tycker är så himla söt i modellen. Sen valde jag att göra en prickig variant med ribbade kanter, istället för slätstickad och med rätstickat ok. 

 Jag är verkligen nöjd med resultatet! Abuelita merino worsted är ett helt underbart garn, och trots att det är så mjukt och fluffigt blir det tydliga övergångar i flerfärgsstickning. Jag stickade i storlek 6-12 månader, så den är ju lite för stor för Astrid än så länge men hon verkar gilla den ändå :). Eftersom att Astrid växer så det knakar lär den vara lagom tidigare än vid 6 månader, hon har redan börjat ha 62cl kläderna trots att hon bara är sex veckor!

För stora kläder funkar fint att sprattla i! Jag gillar verkligen mönstret till Oslo anorak och är sugen på att sticka en till i ursprungsmodellen. Gillar särskilt den fina lite toppiga luvan och att tröjan har förkortade varv i ryggen så att den går ner lite över rumpan. 

Garn: Abuelita merino worsted i färgerna ubleket och koks. Knapparna kommer från PetraO:s nyöppnade butik Magasin Duett.

Mönster: Oslo anorak

Stickor: 5 och 6mm (jag stickar flerfärgsstickning mycket hårdare än slätstickat, ursprungsmönstret rekommenderar 5mm).

En cool och hård bäbis

Det här är min absoluta favoritbild på Astrid just nu. Det här barnet vet vad hon vill! Och hon ville verkligen inte åka till stan, som jag bestämt mig för att våga göra. När det gäller stark vilja har jag mött min överman!

Men jag är glad idag, igår hade jag en viktig deadline i ett roligt projekt som jag snart kan berätta mer om. Dessutom skiner solen, jag har vunnit en klippan-filt från Jdots i en tävling hos Ekomamman, och mitt underliv har blivit OK:at efter förlossningen!

När fel visar sig vara rätt

Ibland blir fel rätt. Jag har ju skrivit innan att jag ska sticka en Marius med space invaders till Andreas, och häromdagen beställde vi garn till den. När garnet kom (extremt snabbt, som alltid med Garnkorgen) bröt jag ihop en smula (amningshormoner? jag bryter ihop väldigt lätt nuförtiden). Vi hade klickat i massa garn i fel grå nyans...

När jag var färdig med att bryta ihop kom vi dock fram till att den här färgen blir nog faktiskt bra, om inte bättre än den vi tänkt från början! Vi = jag och Andreas, det är ju trots allt hans tröja så han har sista ordet. Men jag får vara med och bestämma eftersom jag inte tänker lägga jättemycket tid på att sticka nåt jag tycker är fult :). Så nu stickar jag låååånga ganska tråkiga varv och inser att en herrkofta är väldigt mycket större än en damtröja i xs-s. Väldigt mycket längre varv. Tur att jag tycker att den grå nyansen är så fin då!

Familjen

För ett tag sen var min mamma och gudmor här och hälsade på, och då tog min mamma den här bilden. Jag gillar den så mycket! Vardagsögonblick när det är som bäst. Min familj.
Idag slog det mig igen att det är så coolt att jag burit ett barn inom mig, och sen fött det. Det är så himla stort så jag kan inte greppa det, men ibland slår det mig och då blir jag helt överväldigad av hur fantastiskt det är.

Solution i rött

Den här knallröda sjalen har egentligen varit klar länge, men det har inte riktigt funnits tid och ork att fotografera den. Men igår blev det av! När Astrid först fick sin höftskena tyckte vi att bärsjalen var krånglig att sätta på, men nu när jag testade häromdagen gick det hur bra som helst. Med den eller bärselen går vi ut mycket lättare, så lite utav nervositeten har lättat. 

Åter till sjalen! Min assistent hjälpte mig att lägga ut den, det är lite svårt att böja sig framåt med en bäbis på magen. Det bör dock påpekas att den egentligen är lite mer böjd än vad som syns på bilden, så den lägger sig fint runt halsen!

 En närbild på spetsmönstret. Den här röda färgen är stört omöjlig att fånga på bild, och mönstret blir lite otydligt, men jag älskar verkligen flätorna!

Mönster: Solution av Kamilla Svanlund. Det här är min andra Solution och jag gillar verkligen mönstret! Det finns ett stycke i spetsdelen som jag har svårt för, det är inte tillräckligt repeterande för min sticksmak, men resten gillar jag! Och den faller så fint över axlarna så det är lätt värt den där i mitt tycke tråkiga delen.
Garn: Älskade Colinette jitterbug i färgen vatican pie