Hantverksbyten

På senaste tiden har jag gjort flera helt fantastiska hantverksbyten. Ett av dessa byten är den här vråltjusiga väskan från Onni design. 

Tyget är mitt eget som jag fick av min mormor när vi besökte Jobs handtryck i Dalarna för tre år sedan. Sen dess har det legat i ett skåp eftersom jag inte vågat klippa i det, det väntade helt enkelt på det här perfekta tillfället. Förgätmigej och violer är några av de finaste blommorna jag vet och jag blir glad varje gång jag ser väskan!

Massor med bra fack inuti! 

Sen har jag precis gjort ett byte till med Johanna som gjort egna nålar och dessutom ett fantastiskt nålhus att förvara dem i. Känner mig så rik som får omge mig med så här vackra handgjorda föremål! Det är verkligen behövligt i en vardag som är rätt grå för tillfället, som ni ju vet.

Mjukt mjukt garn och lite om microns

Nu sitter en gul Pebble beach shawl på mina stickor! Jag har tydligen gett bort eller sålt alla gula sjalar utom en jättestor och varm (alltså hur gick det till?) så jag behöver helt klart en i mindre storlek. 

Valet av garn var lätt eftersom jag var hos Tant Kofta förra helgen och där klämde på det helt galet mjuka garnet Finheten. Jag vet att både jag och andra ofta skriver att garn är galet mjukt, men det här garnet spelar i en annan liga än alla andra garner jag känt på. Det har 16 microns! Om det inte säger så mycket så kör jag en kortlektion i microns och vad det är: mått som används för att mäta diametern på ullfibern, ju lägre diameter desto finare garn. Inom en och samma fårras kan microns skilja rätt mycket, beroende på tex ålder och skötsel. Merino kan variera mellan 10-25 microns, men den vi oftast köper är 18-21 och Finheten har då 16 microns. Jämför med tex cashmere som måste ha en diameter under 19 för att få kallas cashmere.

(källor är Knitters book of wool och Knitters book of yarn av Clara Parkes som rekommenderas varmt till alla som gillar att sticka). 

Sen har jag faktiskt färgat garnet själv eftersom Lotta bara hade en gul härva. Känns ju lite som att svära i kyrkan att köpa garn hos Lotta och sen färga det själv, men det var ju en gul sjal jag vill ha och jag är nöjd med färgen jag fick fram. 

Turkosa sockar

Det blir mycket sydda saker här på bloggen just nu, men jag stickar ju såklart också! Tex de här sockarna som är stickade utav en sockblank från Tant Kofta. Den fantastiskt fina turkosa färgen var svår att fånga på bild, i verkligheten är de ännu mer turkosa. 

En sockblank räcker till två lååånga sockar för mig som har storlek 38. Så jag fick två små nystan över, blir nog lagom till ett par halvvantar till Astrid nästa vinter. 

Sockarna är redan använda rätt flitigt, alltså när kommer sommaren egentligen? Jag köpte nya bekväma sandaler idag men känns som att det är mer väder för raggsockar än för att gå barbent i sandaler. Burrrr! 

Pelargonklänningen

Bildbomb med Astrid i sin Geranium klänning! Hon vägrade ha på sig den de första månaderna den var klar, men nu gick den på och det verkar som att hon gillar den. Men vem kan motstå känslan av Liberty of London tyg och vid kjol som fladdrar? Knappast någon som testar det tänker jag! 

Mönstret är alltså Geranium dress av Made by Rae, superpedagogiskt och kul att sy efter. Jag vill göra fler! Den här är i storlek 2 år, och passar på Astrid som är drygt två men rätt liten för sin ålder (hon har ca 86-92 ungefär). Tyger är från Liberty of London, men jag köpte det som stuvbit på tradera. Älskar känslan i deras tyger! 

Sytips från en nybörjare

Jag är ju nybörjare på att sy men trots det (eller kanske därför) tänkte jag dela med mig av lite tips jag upptäckt senaste tiden.

1. Olika tyger passar till olika saker. Kan låta självklart, men tidigare sydde jag enbart i gamla lakan och de fina mönstrade bomullstyger som finns i mängder i hobbyaffärer. Och sen störde jag mig på att alla kläder fick fult fall, kasade på strumpbyxorna osv. Tja, det är för att kläder inte är tänkta att sys i den typen av bomull. Nu är jag fortfarande inte helt bra på att fatta vilka tyger som blir bra kläder, men jag vet iaf att lakansväv inte passar till precis allting som jag tänkte tidigare (även om det såklart går att sy jättebra kläder i lakansväv också).

2. Köp bra mönster. Tidningar Burda och Ottobre har massa fina mönster, men de utgår liksom från att alla har någon slags baskunskap i sömnad. Om ni som jag inte har det så är det värt att lägga lite extra pengar på ett mönster som förklarar i bilder hur ärmarna sys fast och hur vikningen runt halslinningen går till. Det blir som en liten syskola inbyggt i mönstret. Jag gillar tex Hawthorn, Lady Skater, Coco, Staple dress, Wiksten tank, Hudson pants till mig och Geranium dress, mönster från Oliver S till Astrid  Det finns massor av mer mönster såklart men dessa är de jag sytt från nyligen.

3. Jag har än så länge inte känt ett behov av en overlock även om de verkar kul att ha. En tvillingnål däremot, det är oumbärligt för att få snygga kanter (särskilt i trikå)! Lätt värt de 50-60kr som den kostar. (bilden är lånad från Husqvarna)

 4. På tal om trikå, det är faktiskt inte alls läskigt att sy i och det går jättebra på en vanlig maskin. Använd en nål och söm anpassade för trikå bara.

5. Sy med bra tråd. Bra tråd är tex Gütermans och Coats.

6. Använd olika pressarfötter, vissa är bra för att få snygga stickningar andra för dragkedjor osv. Tidigare använde jag pressarfot A till allt och att upptäcka alla andra pressarfötter var ett aha-moment för mig.

Lite tips från en nybörjare som nu sytt aktivt i kanske tre månader. Ser fram emot allt jag kommer lära mig i framtiden!

En dag i maj

Jag stickar massor, och saker blir klara men det blir aldrig riktigt tid att fotografera. Hann knäppa en bild på Andreas nya kofta Little Wave när Astrid satte sig ner i gruset utanför mammas kolonistuga. Annars blev det mest suddiga bilder tagna i farten! Mer bilder på den kommer, någon gång.... Och så ska jag fota min Marin, Hollytröjan i lin, Astrids nya kofta, lite sockar plus en hel hög med sydda grejer. Nån gång. 

Andreas tog den här bilden på Astrid samma dag (och jag har redigerat den lite). Älskar den. 

 Älskade barn! 

Oxford cap

Jag sydde en keps till Astrid och försökte muta med en glasögontrasa (hon älskar såna av någon anledning) för att hon skulle ha den på sig. 

 I kanske fem sekunder var den kvar

Sen var den av!

Jag får göra som jag brukar, låta plagget ligga framme i en vecka eller två, prova lite då och då utan tvång och sen ibland accepterar hon plagget. I kanske 30% av fallen vill säga. 

Mönstret till mössan är Oxford Cap från Peek-a-boo patterns och går att köpa som pdf här. Jag gillar det, tydliga instruktioner så att även en synovis som jag själv förstår. 

Tyger är ett gammalt örngott som jag köpt på loppis för kanske tio år sen och som agerat stickpåse i rätt många år. Nu blev det en hatt istället!