Trianglar

Jag har börjat på en ny kofta som förmodligen blir ett mönster så småningom. Nu har jag dock kommit till den kluriga delen med att dela av för fram och bakstycke så nu lär det gå lite långsammare ett tag...

Garnet är Chickadee från Quince & co och jag gillar det skarpt än så länge! 

Bloppisen uppdaterad

Som vanligt när jag tillbringar mycket tid hemma börjar jag rensa i skåp och lådor (Astrid tycker också att det är kul, få lov att riva ut allting liksom) så nu har jag uppdaterat min bloppis lite. 

Mest klänningar, kjolar och en del garn, och så ett par skor och en väska. In och kolla här! 

På stickorna

Även om min blåvita kofta i Wollmeise töjde sig på längden i blockning så kan jag inte låta bli att sticka i det igen. Jag gillar det så himla mycket, och kvaliteten är helt fantastisk! Min gröna slanted sleeven som jag använt nästan varje dag under vintern ser fortfarande som ny ut. Men eftersom jag vet att det töjer sig så gör jag helt enkelt den här några centimeter kortare än jag egentligen vill ha den och hoppas på att den blir lagom på det viset.

Jag är imponerad över hur mycket en härva DK räcker till också! På bilden ovan har jag bara använt en enda härva till hela kroppen, så förmodligen räcker två härvor till hela koftan (då gör jag den kortare och med trekvartsärm dock).

Färga garn

På senaste tiden har jag experimenterat lite med att färga garn när jag fått lite tid över. Det är väldigt klurigt och men oerhört kul! Garnerna på bilden ovan är jag nöjd med, men det finns ungefär lika många som blivit (i mina ögon) fula. Härvorna väger ca 25g styck och är sådana som jag haft liggande hemma, ullgarn av okänt ursprung. 

Men jag ville testa på en garnkvalitet jag verkligen gillar också (inget ont om tvåtrådigt ullgarn, jag älskar tvåtrådigt ullgarn, men lyxgarn är ändå lyxgarn) så jag köpte några härvor ofärgad jitterbug av Petra. 

Först ut är två härvor gult, som jag blev nöjd med efter fyra (!) färgbad. 

Det är svårt att få till den där varmt gula som inte blir för brun, men jag tycker att jag lyckades tillslut!

Astrid inspekterar garnet när jag skulle visa det för Josefine. 

 Det fick godkänt i testet "kast med liten härva"

Glad unge som har massa energi! Syrgasen hjälper verkligen, nu vill vi bara veta orsaken så att vi kan komma vidare med det här.

Lite materiell lycka

 

Ibland när allt är tung är det ändå väldigt skönt med lite tröst i form av materiella ting. Som tex fyra härvor Dandelion i Little miss sunshine. De ska bli en VitaminD, äntligen ska jag sticka en sådan kofta!

Och så kunde jag inte låta bli att köpa det här halsbandet som är gjort av en gammal skrivmaskinsbokstav. Astrid och Andreas, mina fina A:n. 

Tack Johannes Persson i Hyssna!

Av en slump har jag fått reda på vem som tillverkat min spinnrock - Johannes Persson i Hyssna. Jag är medlem i en grupp på facebook som heter Spinnare, och där hade Lisa lagt ut en bild på en trasig spinnrock som låg i en container. En annan kvinna kommenterade att det såg ut som en "hyssnarock" och eftersom den såg precis ut som min rock så googlade jag självklart på det. 

Och Google går ju att lita på, jag hittade till bloggen Ullegull som skrev om just spinnrockar från Hyssna. Där nämns spinnrockstillverkarna Oscar och Johannes Persson, och eftersom det står JPS på min och 1909 stämmer med när Johannes levde så måste det ju bara vara han som tillverkat den. Det är så roligt att få veta sånt här, nu gillar jag min rock ännu lite mer! Ska skriva en liten lapp och sätta undertill så att informationen inte glöms bort. 

Josefines kofta

Min kompis Josefine har inte stickat så länge, men jäklar vilka framsteg hon gör! Hennes allra första kofta ser ni här på bilderna (fatta att det är hennes FÖRSTA kofta, min första var i 100% akryl och med axlar som såg ut att vara isydda av en tvååring). 

Mönstret är Featherweight som grund och mönstret har hon ritat själv (återigen, jag är stum av beundran).

Hanna (kompisen från förra inlägget som bor i Dals Långed) var fotoassistent åt både mig och Josefine.

Hanna, Josefine och Anders.
Kawaii!