Sunday, July 24, 2016

Varför jag syr (och stickar) kläder trots att det är dyrare del 1

Jag har funderat lite på varför jag är så glad att jag lärt mig sy, för om det är något som är säkert så är det att det inte är billigare att sy kläder än att köpa dem i affär. Jo det kan förstås vara billigare, det finns billiga tyger också om en letar lite (på loppisar tex), men för det mesta är det inte billigare än att köpa kläder på de stora kedjorna. Att det är helt galet att en t-shirt på HM kostar 69kr vet så gott som alla, vi känner till att någon annan betalar - sömmerskan som syr den i slavliknande förhållanden, naturen som blir förstörd av bomullsodling och gifter mm, men det är ändå svårt att motivera sig till att sy kläder som bara i materialkostnad blir dyrare än att köpa färdigt. Plus att symaskiner kostar en bra slant de också! Så jag tänkte att jag skulle skriva varför jag är så glad att jag lärt mig sy. Det kanske blir långt och jag räknar med att komma på fler anledningar senare, så jag kallar det här inlägget del 1. Lite av det här kan appliceras på stickning också, men allra mest handlar det om sömnad.

1. Kroppsacceptans
Sen jag lärde mig sy kläder som passar min kropp har min acceptans för min kropp ökat dramatiskt. Köpa kläder sitter alltid lite fel, veckar sig någonstans, är för stora i axlarna när de passar bysten mm. För mig som är så kort (152cm) så är dessutom alla kläder för långa, midjan hamnar för långt ner och byxor och leggings får jag ibland lägga upp så mycket som 20cm (!). Och som alla människor i vårt moderna samhälle har jag ju lärt mig att min kropp hela tiden behöver förändras, dieter hit och dit, kroppen ska lyftas och hållas in och tuktas, och all annat skit som hela tiden slängs på oss från reklam och media. När jag syr kläder själv som passar min kropp anpassar jag ju tyget för att passa kroppen och jäklar vad det gör skillnad! Dels fysiskt, kläderna blir bekvämare, men så mycket psykiskt också. Jag har ingen önskan om att ändra på min kropp längre. Känslan av att kroppen är "fel" blir mycket mindre när kläderna sitter bra, och jag känner mig mycket snyggare. Min ökade kroppsacceptans beror nog i och för sig lite på ålder också (älskar att bli äldre och mer säker i mig själv), och så tackar jag verkligen den delen av internet som kämpar för kroppsacceptans. Men mycket är det också att jag numera har kläder som sitter bra på mig. Och det behöver inte vara svårt! Tänk midja tex, det är inte svårt att förlänga/korta midjan på ett klänningsmönster men det gör så mycket för passformen. Och så rekommenderar jag ju alla med stor byst att lära sig FBA.

2. Jag syr och stickar efter behov och slipper "påhittade" behov
Att gå på stan i jakt på efter säg ett par nya byxor leder i alla fall för mig till att jag genast drabbas av habegär för ca en miljon andra saker. Och istället för byxor kommer jag hem med en klänning, kläder till Astrid, osv. Tror inte att jag är ensam om detta. Dessutom så drabbas jag alltid av "påhittade behov". Med det menar jag de behov som man plötsligt känner att man har, trots att de inte fanns tidigare. Jag känner plötsligt att jag MÅSTE ha ett rött halsband bara för att det var så fint i affären och någonstans står en skylt om att ett rött halsband är ett måste i en basgarderob osv. Det låter så banalt när det står skrivet såhär, men det sker ju mer undermedvetet och jag lovar att alla drabbas av det.

Att inte gå på stan gör att jag får mindre intryck av prylar och saker = konsumerar mindre. Naturligtvis drabbas jag av köplust ändå (ååååh alla fina tyger och garner som finns!) men överlag så ser jag reklam för tyger och garn i mycket mindre utsträckning än vad jag ser reklam för kläder och prylar och då blir mina inköp automatiskt mer välplanerade.

Dessutom känner jag mindre stress inför att hitta plagg som passar mig och min stil. Förr om tex Monki hade många kläder som jag gillade kunde jag köpa många plagg trots att jag inte behövde dem just då, eftersom jag tänkte att nästa höst kanske jag inte skulle gilla något av plaggen. Eller köpa två kjolar på en gång utifall att en skulle bli sliten. Nu känner jag inte så längre för jag vet ju att det bara är att sy en likadan till sen om den första blir utsliten. Så jag syr och stickar efter behov istället för att påverkas utifrån med behov som andra skapat för mig.

3. Att slippa utnyttja andra, eller i alla fall utnyttja andra mindre
Som sagt så vet alla att våra kläder sys av människor i andra länder under rent slavlika förhållanden. Det är vidrigt! Och jag vill inte vara en del i det. Så jag försöker köpa ekologiskt och fairtrade, men det är dyrt och jag har inte så mycket pengar. Och då är det faktiskt billigare att sy. Det är billigare att köpa ekologisk trikå än att köpa en ekologisk och fairtrade märkt t-shirt.

4. Kläderna håller bättre
Kläder som jag syr själv håller så otroligt mycket bättre. Dels har jag förkrympt tygerna så jag slipper överraskningen i att en klänning som gick till knäna i affären knappt täcker rumpan efter en tvätt. De är också mer välsydda, även hos en nybörjare. Titta på sömmarna i kläderna hos kedjorna och ni ser snabbt att de är verkligen inte snyggt gjorda. Vilket inte är konstigt, de är tillverkade under fruktansvärda förhållanden av människor som inte har utbildning inom sömnad eller intresse av det och dessutom måste allt gå supersnabbt. Det är som att vi inte förstår att kläderna inte sys av maskiner utan av människor. Här i Sverige när någon syr har den personen ofta ett textilt intresse, kanske en utbildning bakom sig, och stor kunskap om material och teknik (eller får i alla fall det på vägen). Men i de länderna där våra kläder tillverkas är det ju mängder av totalt ointresserade människor som syr, de gör det bara för att överleva. Och de som har intresse får knappast tillfälle att utveckla intresset.


5. För att jag tycker att det är kul
Det här är nog den viktigaste anledningen. Skulle jag inte tycka att det var kul skulle jag ägna mig åt något helt annat istället! Men jag kan verkligen rekommendera alla som vill lära sig att göra det!

Thursday, July 21, 2016

Snabba sommarshorts för soliga dagar

Om sysuget är stort men tiden knapp, kanske pga ett barn i din närhet, kan jag verkligen rekommendera de här shortsen. Mönstret heter Sunny Day shorts och är ett gratismönster från Oliver+S. Här finns en hel sew-a-long till med bra bildbeskrivningar, perfekt om du är ny på sömnad. 

Till Astrid sydde jag storlek 4år och anpassade sen resåren så att de passar hennes midja och de sitter jättebra. Jag la till fickor också, här finns en guide på hur det kan gå till (jag använde dock inte den guiden så jag vet inte hur bra den är), men om en vill sy riktigt snabba shorts så går det ju att sy utan fickor också.

Såhär ser de ut utan barn i. Jag sydde i ett skönt double gauze tyg som jag fått över från en klänning, och jag önskar att jag hade tyg till ett par likadana shorts till mig själv. Jag gjorde ett litet uppvik längst ner som jag sen sydde fast, det ser inte superfint ut på nära håll men att sy ner uppviket förhindrar mängder med sand att lägga sig där och sen förflyttas till sängen (aaargh, alltså mängden ofrivillig peeling som sand i sängen ger) och då går praktiskt före snyggt. 

Wednesday, July 20, 2016

Egensydd baddräkt


Jag verkar ju sakna den där genen som gör att en inte vågar sy saker, så trots att jag inte ens sytt i två år så har jag nu vågat mig på att sy en baddräkt. Och det var faktiskt inte så svårt! Pilligt på sina ställen var det absolut, vid ett tillfälle ville jag slänga alltihop i soptunnan, men slutresultatet är jag riktigt nöjd med. Två gånger har jag badat i den nu och jag har aldrig känt mig så bekväm på stranden i en baddräkt/bikini! Känner mig till och med bekväm nog att leka på stranden med Astrid!

Bilderna är inte i toppkvalitet, för även om jag känner mig bekväm i baddräkten  är jag verkligen inte bekväm nog att stå och posera i baddräkt när Andreas fotar mig med stora systemkameran :P. Vi gick undan en bit från stranden, men lite folk ser ju en ändå. Så det fick bli mobilkamerabilder. 

Mönstret heter Bombshell swimsuit och jag följde sew-a-longen till punkt och pricka. Insidan är inte supersnygg, jag har sett att andra sytt den så att inga sömmar syns men det orkade inte jag den här gången. Jag har rätt stor byst (F-kupa) och egentligen ger ju så här baddräkter utan kupor inte så mycket stöd, men jag avskyr ändå byglar (har alltid mjuka bygellösa bh:ar på mig, skitsamma om bysten blir fulare i dem för jag vägrar pressa in mig i de där hemska bygelsakerna. Och jo jag har köpt svindyra bhar i proffsaffärer med mycket hjälp av personalen, det hjälper inte. Byglar är satans påfund enligt mig och mitt liv har på riktigt blivit bättre sen jag slutade med byglar och började med mjuka bhar). För att ändå få lite stöd för brösten (för det vill jag ändå ha) har jag sytt i kupor. Jag sprättade loss ett par kupor från en baddräkt jag hade hemma och som blivit för liten, men det finns kupor att köpa på tex Röda Tråden, AG:s textil eller välsorterade sybehörsaffärer som Knapp-Carlssons i Göteborg. Jag sydde också i ett resårband i fodret som blir som en hylla för brösten att vila på. För mig räcker det stödet. 

Att sy sin egen baddräkt är inte billigare än att köpa en från de stora kedjorna, materialet går loss på en 500kr ungefär. Å andra sidan har jag rejält mycket tyg över nu som nog kan räcka till antingen badkläder till Astrid eller en bikini till mig. Jag beställde tyg från AG:s textil som har ett stort utbud av badräktstyger. Min baddräkt är i storlek 14 och kanske blev den på gränsen till för stor men då är den å andra sidan bekvämare än en liten. Jag är verkligen så nöjd med min baddräkt och kommer bada i den hela sommaren!

Monday, July 18, 2016

Dåligt Drops!

Senaste veckan har många på sociala medier uppmärksammat likheten mellan Martina Behms sjal Leftie och Drops Garnstudio Dragon Tail. Jag har förståelse för att designers kan inspireras av samma saker, av varandra osv (det finns ju positiva exempel på när designers själva uppmärksammat att de släppt liknande mönster) men vad jag inte kan förstå är hur Drops beter sig. Att de raderar alla kritiska kommentarer samt blockerar kritiska personer på Instagram är faktiskt inte okej för ett företag som är så stort i garnbranschen!

Dessutom har jag förstått det som att de spärrat vissa ord så att kommentarer som innehåller orden "kopierad" "Leftie" eller Martinas webadress inte kan publiceras alls. Det gör mig verkligen upprörd att ett företag beter sig såhär, det är ju sandlådenivå! Hallå Drops, bemöt kritiken på ett konstruktivt sätt om ni nu ska göra mönster som är så lika andras (ännu bättre, sluta göra mönster "inspirerade" av andra mönster, det här är ju inte direkt första gången). Lär er att kommunicera med era kunder istället för att blockera dem.

Martina Behm själv har kännedom om kopian och har försökt kontakta Drops, men efter vad jag hört har de inte besvarat hennes kontakt. Rent lagmässigt har de inte gjort ett brott men etiskt tycker i alla fall jag att de beter sig under all kritik.

För mig är det inte alls svårt att bojkotta Drops mönster eftersom de är så krångligt skrivna att jag ändå alltid väljer bort dem, men i fortsättningen kommer jag också sluta köpa deras garner. Företag som beter sig såhär vill jag verkligen inte stödja.

Precis som Stickklubben uppmuntrar jag er att posta kommentarer på mönstrets sida (men undvika ord som plagiat, kopia osv för att kommentaren ska gå igenom) ta en screenshot och publicera på sociala medier under hashtaggen #droppadrops.

Martina Behms orginalsjal hittar ni HÄR och Drops kopia finns HÄR. Det finns också en knit-a-long på Leftie under hashtaggen #originalleftieKAL på instagram.

Saturday, July 16, 2016

Fåvang

Min Fåvang från Kofteboken är klar och igår hjälpte Andreas mig att fota den. På instagram fick jag flera bra tips på ställen i Norrköping att fotografera stickat på, men i slutändan blev det ett fält precis vid e22. Så där jag står på fältet har jag utsikt över mängder av bilar som far förbi :P (och jag förstörde inte grödorna, där jag står hade någon redan trampat ner)

Jag är så nöjd med den här koftan! Älskar färgen, tycker att jag lyckades få fram precis den gröna nyans som jag själv älskar. Om någon är intresserad kan jag färga mer i den här nyansen, hör av er till mig i så fall. Garnet är Rosy Green wool som är ett ekologiskt merinogarn, det är just nu det som jag färgar och säljer i min Etsy-shop (och samma som Dandelion Yarns också färgar och säljer). Ljuvligt mjukt. 

Mönstret till Fåvang tycker jag dock var sådär. Själva mönsterbårderna är jättefina och de var ju de jag föll för. Men jag gillar inte när det står "öka 60m jämt fördelade", när det är så många maskor som ska ökas så känner i alla fall jag att lite mer vägledning hade varit bra. Så se till att ha en miniräknare i närheten om du ska sticka det här mönstret. Passformen känns dock bra, det har jag inget att anmärka på. Jag stickade en L eftersom jag gillar lite stora koftor (är en M/L annars) och jag gillar hur den sitter. 

Jag ändrade också i bladmönstret eftersom det annars skulle blivit väldigt långa flotteringar. På min Fåvangs projektsida på Ravelry har jag lagt ut en bild på diagrammet jag gjorde. 
Andra ändringar jag gjorde var att sticka några förkortade varv i nacken så att det blir bättre passform. Jag stickade också resåren i nacken direkt istället för att lägga upp med en tillfällig uppläggning, det finns säkert någon poäng med det men den poängen förstod inte jag. Och så ändrade jag längden så att den skulle passa mig.  

 Men överlag en mycket rolig stickning, jag älskar verkligen flerfärgsstickning. Och jag är jättenöjd med resultatet!
Om jag räknat rätt gick det bara åt 3 gröna och 1 vit härva om 100g, men jag måste kontrollväga koftan för jag tycker det känns som väldigt lite. Så jag återkommer med garnmängd senare.

Friday, July 15, 2016

Semester


Vi har semester och är i Norrköping hos mina svärföräldrar. Vi badar (tänkt att Astrid som förr hatade vatten nu gillar att bada!).  

Plockar blåbär

jag stickar på en Migration Cardigan, perfekt mönster som ser komplicerat ut men som är jättelätt

tränar under äppelträdet

Äter tårtor eftersom alla verkar fylla år under sommaren

Spelar sällskapsspel

Och hänger i största allmänhet. Den här sommaren kan vi tyvärr inte bo i mina svärföräldrars stuga utanför Söderköping eftersom där pågår massiva projekt (dvs, riva den gamla stugan och bygga ny) men vi hänger där ute en del ändå och lägger tak och sådant. Förhoppningsvis är den klar till nästa sommar! 


Saturday, July 9, 2016

Snurrklänningen Charlie



Den här biten tyg köpte jag på rea hos Stoff och Stil, så den här klänningen är i princip gratis sy-terapi för mig. Samma modell som jag sytt flera gånger tidigare, Charlie med lite modifierade ärmar inspirerade av Geranium. Vill helst inte att Astrid ska ha axlarna bara i solen, även om hon inte bränner sig så lätt tack vare sitt Bolivianska påbrå. 

Astrid valde ut en nyckelpiga att stryka på och upptäckte sen att det går finfint att snurra i klänningen. Succé!