För ett tag sen köpte jag en bok om textning (kreativ textning och kalligrafi heter den) och i den stod om ett "fusksätt" att skriva kalligrafi. Då skissas texten fram med blyerts och fylls sen i med bläckpenna. Jag har skrivit lite kalligrafi för många år sen (på gymnasiet, då med riktigt flytande bläck och fjäderpenna, hej och hå så pretto) men det här fusksättet tycker jag var mycket roligare! Så nu när jag skriver julklappsetiketter har jag oerhört roligt. Kanske också för att det inte är så många etiketter att skriva, vi vuxna lottar så att vi ger till två personer var bara (sorry Isabel för att jag nu avslöjar att jag fick dig i lottningen).
Förra året skrev jag ingenting på julklappsetiketterna utan använde bilder istället, och egentligen vill jag göra det i år också så att Astrid ska kunna se vem paketen är till. Kanske gör jag både och, har en bild på ena sidan och text på andra!
Förresten, låter ni era barn tro på Tomten? Vi kommer ha tomte på julafton som delar ut paketen, men jag tycker det är svårt att låta Astrid tro helt på att det är tomten som kommer med paketen. Jag vill gärna diskutera ekonomi tidigt med henne så att hon förstår att vi inte har råd med allting, det går inte att få allt en önskar sig, men det är ju jättesvårt att diskutera om det är tomten som ger paketen? Varför får då vissa barn svindyra julklappar av tomten och andra ingenting alls liksom, om tomten nu skulle finnas borde ju barn i mindre förmedlade familjer få de finaste paketen för att jämna ut. Själv föredrar jag också att tomtar är mer av hjälpredor på bondgårdar/ i skogen än en gubbe med skägg som har en stor fabrik nånstans.
7 comments:
Jag tycker att du är så duktig :) Du inspirerar väldigt många, jag hoppas att din utmattnings ska försvinna och du ska må bra !
Jag tycker att man inte ska diskutera tomten och ekonomi med 4-5 åringar. Tomten kan ge en liten överraskning. Dem dyra önskesaker kan barn "spara" för t.ex. genom att välja bort lördagsgodis eller ett glas och köpa tillsammans med föräldrar. Jag tycker det är viktigare att lära 3-4 åringar att ge bort presenter, t. ex rita teckningar till mor/far föräldrar, kusiner, etc. Då får de lära sig att de också kan vara tomten
Vi har valt att tomten kommer med ett paket var till våra söner. De slås in med annat papper och vi försöker skriva med annan handstil på etiketten. Vi brukar ge bort något som båda våra söner får så att det får samma i paketen. Det är varken det dyraste eller det mest önskade som Tomten kommer med. Resten av paketen kommer från oss och andra omkring. Vår 8-åring tror fortfarande på tomten, lite i smyg sådär.
De förstod ju ganska snabbt att det är min morbror som klär ut sig till tomten men förklaringen att tomten utser extra speciella personer som medhjälpare som kommer med paketen vissa år tyckte de lät helt logisk.
God Jul/ Maria
Maria: Vilket bra sätt! Ett paket från tomten, och jag gillar verkligen att båda era barn får samma paket. Nu har vi bara ett barn, men hade vi haft flera så tror jag att det är ett superbra sätt att få dem att dela på saker.
Anonym: varför inte diskutera ekonomi? Jag menar nu inte svåra ekonomiska debatter förstås, men alla barn är ju en del av sin familjs ekonomi, oavsett den är bra eller dålig. Och umgås med barn som antingen har mer eller mindre pengar. Att ge bort saker gör iaf Astrid hela tiden utan att vi lärt henne det, teckningar och andra saker hon gjort, det känns som att det finns naturligt hos barn. Hon får teckningar av sina kompisar på förskolan och ger teckningar till dom, det är fint :)
Fina etiketter!
I vår familj kom tomten och knackade på dörren. När vi öppnade hade han redan gått (han ska ju till så många) och kvar stod korgen med julklappar. I den låg alla paket, tom de från mig (som jag via mamma "postat" till tomten). Paketen från Tomten var de enda utan rim och pappa blev huvudmisstänkt för att använda tomten för att slippa rimma. Tomten själv lämnade ut paket, men jag minns det inte som att det var han som gav bort så många.
Förra året när killarna var 4,5 och 3, hade tomten kommit på natten, lämnat varsitt paket under granen till varje familjemedlem och skrivit ett brev. Inga konstigheter. Att det kom fler paket under dagen var inget de tänkte på. Inget behövde diskuteras. I år har vi tittat på selmas saga, som ju i allra högsta grad handlat om tomten. Ungarna har sen själv kommenterat att en tomte på dagis bara var utklädd, osv, och fem och ett halvtåringen såg själv på julafton att det var faster som var utklädd, men sa inget om det förän idag. De verkar inte ha några problem med att tro på och samtidigt inte tro på, tomten. Barn är flexibla. Sixtenhar sparat pengar i sin spargris hela hösten ifall han inte skulle få den transformersen han önskade sig, så att han har så det räcker att köpa den själv. Killarna har lördagsgodis, och efter sommaren minskade vi ner det till några bitar plus en femkrona att stoppa i sparbössan. Man kan också avstå sitt godis helt och få en guldtia, men det har ingen nappat på än :)
Nusse-ida var det :)
Post a Comment