Astrid!

Natten till lördag kom hon, vår fina fantastiska underbara Astrid. 51cm lång och 3725g tung och ord kan inte beskriva hur mycket jag älskar denna varelse. Någon gång hörde jag en pappa som beskrev att han inte ville ta ut sitt barn i det allmänna utrymmet på BB av hänsyn till de andra föräldrarna som inte fått lika fantastiska barn, och precis så känns det! Hon är ju finast liksom. Och hon mår bra, och det gör vi också.

Mitt vatten gick i tisdags, men värkarna satte aldrig igång så jag blev igångsatt i fredags. Förlossningen gick bra, eller det gjorde helvetiskt ont och jag älskar de personer som uppfann epidural och lustgas, men det var också häftigt att känna den där kraften som finns i kroppen, särskilt under krystningen. Och barnmorskorna var underbara! Nu börjar jag känna mig som en människa igen, och det är fantastiskt att illamåendet gått över! Jag äter och äter utan att kräkas, helt underbart.

Nu är vi hemma och försöker fatta att livet fortsätter som vanligt. Vi bär runt Astrid i sjal för hon vill vara nära hela tiden, supermysigt. Sen försöker jag få amningen att funka, har mjölk i mängder men tyvärr även väldigt svullna ömma bröst. Det är vanligt har jag förstått och går över när barnet lagt sin "beställning" men vad jobbigt det är under tiden!