Sunday, September 8, 2013

Astrid, gåstolen och utvecklingen

Vi har fått låna en gåstol och jäklar i min lilla låda vilken hit det blev! Astrid är ett väldigt aktivt barn har vi insett, och hon har varit så frustrerad över att hon inte kunnat ta sig dit hon vill. Nu kan hon det! Hon fattade galoppen med en gång och springer glatt runt i lägenheten i gåstolen som genast fick smeknamnet stridsvagnen. Så jäkla skönt! Ett mindre frustrerat barn är en lättnad för oss alla. 

Jag tycker fortfarande att det är rätt tufft att vara förälder. Efter den asjobbiga graviditeten var jag helt slut, och att ha ett spädbarn betyder inte direkt att det går att vila. Min energinivå är verkligen i botten. Dock börjar det ljusna tycker jag, nu när Astrid börjar bli större så börjar det också bli roligt att vara förälder. Hon är liksom rolig! Inte bara ett ätande, bajsande och skrikande knyte utan mer som en... ja som en riktig människa. Det är kul! Och så har Andreas gått ner till 90% i arbetstid från och med förra veckan, jag tror det kommer göra rätt stor skillnad. Håll tummarna för det.



7 comments:

Anonymous said...

Gåstolar is Da Shit. Eller är det bara så att det är i den här åldern det börjar hända massa roliga grejor, man får respons, kan skoja med varandra osv osv. Kan varmt rekommendera öppna förskolan, sångstunder på bibblan, rytmik och såna saker, nu när de börjar ha önskemål om att det ska hända något. Andra barn är liksom gratis underhållning. /ida nusse

Veronica A. said...

Så søt hun er! Herlig alder!
Ikke for å være negativ, men håper gåstolen er klarert med fysioterapeuten... Hofte-barn er jo tregere enn andre barn når det gjelder grovmotorikk og det beste er at de får gå gjennom utviklingsstadiene i sitt eget, sakte tempo. Selv om de blir utrolig utålmodige og frustrerte, jeg vet. Mine jenter gikk ikke før de var 20/17 måneder. Vi skulle ikke gjøre noe for å forsøke å "framskynde" gåing (eller krabbing for den del) - nettopp fordi muskulaturen trengte mye tid for å bli sterk etter Frejkas-behandling. 5 minutt i gåstol nå og da skader jo ikke, da :)
Håper du ikke tar min lille advarsel ille opp. Klem

Clara said...

Veronica: Oj, det har vi inte haft en tanke på! På senaste vanliga läkarbesöket nämnde jag hennes gåstol, vilket den läkaren inte reagerade på, men jag ska kolla upp det med ortopeden också. Tack för att du sa något, det vore ju hemskt tråkigt om skenans jobb var ogjort på grund av en gåstol.

metamorphosis said...

Härligt att du känner att det börjar lätta lite!

Kan bara hålla med om att det blir roligare att vara förälder i takt med att barnet blir äldre, och ja allt mer en individ!

även om jag i stunder med en MYCKET bestämd "NEJ! INTE!"- tvååring ibland kan sakna att ha en liten bäbis som var nöjd med att bli buren och ammad... ;) )

Panne said...

Vår jente brukte også frejkas pute, og når behandlingen bar ferdig, spurte jeg ortopeden om å bruke gåstol (vi har en helt lik en, som storebroren brukte). Ortopeden sa at det er ok med normal bruk. Ikke timesvis hver dag selvfølgelig, men litt nå og da. Jenta vår hadde mild hoftedysplasi. Sikkert lurt å spørre ortopeden for sikkerhets skyld :)

Panne said...

Føler meg litt på samme måte forresten. Første barnet var ganske enkel. Enkelt svangerskap, ukomplisert fødsel, og en baby som var flink til å sove. Denne gangen hadde jeg et grusomt svangerskap, en mer komplisert fødsel, og en baby med mye større temperament ;p og det er ikke lett alltid! Men jeg syns også det går bedre nå. Det går opp og ned, men det blir enklere.

Anonymous said...

En kompis sa en gång att barn inte är så roliga innan de har fyllt 1 år (jo, hon har två). Nu med en kille på snart 1,5 år håller jag med! Visst har vi en hel del frustration och ibland vill jag bara skrika rakt ut men vi har massor av skoj också nu när sonen faktiskt börjar förstå vad vi säger. Gick en tur i skogen och hade picnic häromdagen - hur mysigt som helst :-)