Jämför med exempelvis läsning. Väldigt få personer kan läsa direkt när de försöker. Visst finns det ett och annat underbarn, men de allra flesta får traggla väldigt länge, börja med stora bokstäver och sakta jobba sig framåt. Och jag går inte fram till en person som läst varje dag i tjugo år och säger Oj, kan du läsa, vilket otrolig talang du har för det! Inte heller säger jag det till en hjärnkirurg som pluggat i en herrans massa år att Oj vilken talang du har för att operera hjärnan på folk! Utan jag gissar (och hoppas) att personen i fråga har övat ganska mycket innan.
Jag har stickat i princip varje dag sen jag var 13-14år. Nu är jag 27 och har alltså stickat varje dag i drygt 13år. Därför är jag bra på att sticka! Men de där första fem superfula tröjorna jag gjorde syns inte på bloggen för på den tiden hade jag ingen egen kamera och kunde inte dokumentera eländet :P. Jag vill påstå att alla som stickar varje dag i 13 år blir bra på att sticka. På bilden ovan ser ni mig som 14-åring sitta och sticka på en helt fruktansvärt ful pippi-tröja i 100% akryl, i en modell som var bredare än var den var lång och ärmsömmar som satt någonstans vid armbågarna. Och fortfarande lär jag mig såklart nya saker hela tiden, tänk så skicklig jag kommer vara om ytterligare 13år! I början går det långsamt och blir kanske inte som planerat, men för varje projekt lär en sig lite mer.
Dessutom har jag verkligen inte bra tålamod vilket många också tror krävs för att sticka. Jag stickar ju för att jag är så rastlös och har minimalt med tålamod! Det är så många lektioner som jag klarat av att sitta still för att jag hade stickning eller broderi med mig (jag började med det i gymnasiet och ångrar så att jag inte vågade ha med stickningen innan dess) och att se på tv eller film utan stickning är helt otänkbart.
Att folk sen har mer eller mindre talang för stickning stämmer säkert, precis som att vissa får kämpa mer för att lära sig läsa. Men jag tror inte att det krävs talang för att njuta av att sticka eller för att skapa något fint med garn och stickor.
Felicia på Craft Sessions har liknande tankebanor men framförallt om teknik, hennes text från 2013 kan ni läsa här. Gör det, hon är så bra!
Håller ni med mig? Behövs det talang för att sticka eller inte?
24 comments:
Jeg er helt enig :) Øvelse gør mester!
Jag med. Är också väldigt rastlös.
Jag håller också med att övning ger färdighet. Men allra mest handlar det om intresse och glädje till garnet och att göra något med dina händer!
Jag tror som dig att det är mer en fråga om att ha stickat mycket/länge som gör en till en bra 'stickare':) Men sedan måste man ju förstås ha intresset för garner etc för annars så sitter man ju inte länge med det... Men jag tror definitivt att varje person som tilltalas av handarbete kan lära sig det:)
Jag håller med dig till fullo; det mesta kräver ju att man övar och övar i många år innan man blir riktigt bra på det. Så även då det gäller stickning.
Håller med, det behövs ingen "talang" för att lära sig sticka. Det finns någon slags föreställning kring kreativa och konstnärliga saker att vissa "har det i sig" medan andra har det inte. Bakom varje framgångsrik kreativ person ligger tusentals timmar av övning och ofta också år av utbildning.
Samtidigt så tror jag att olika personer har olika lätt för att lära sig saker. När jag började utbilda mig inom textil så upptäckte jag att det gick lätt för mig att sy, det var roligt, det flöt på. Medan andra saker som jag provat har inte alls legat rätt i handen, där måste jag lägga ner mer ansträngning och jobb för att bli duktig. Med det sagt så betyder det inte att jag kunde sy bra på en gång, utan mer att det kändes lätt i handen och det har gjort att jag tyckt att det varit roligt att öva och utvecklas. Något som jag fortfarande gör varje dag, övar och lär mig mer. Det är ju det som är det roliga, att utvecklas att prova nytt, att göra om och om igen.
Jag håller med så himla mycket! Just det där om talang och tålamod hör jag ofta och retar mig något enormt på. Framförallt talang - det känns som att nedvärdera all tid jag lagt ner på stickningen att anta att jag föddes duktig. Bah.
Ja jag håller verkligen med om att intresse behövs för att verkligen utveckla ett hantverk, men det går ju att ha intresse utan att ha fallenhet och fallenhet utan att ha intresse. Och då tror jag intresset är så mycket viktigare än fallenheten! Fast det jag själv har fallenhet för är oftast det jag tycker är roligt så det går kanske hand i hand i så fall?
Viffla: eller hur! Ordet duktig får en sån konstig klang, jag försöker hellre säga skicklig eller kompetent. Undrar också om det är vanligare att tjejer och icke-män anses talangfulla och duktiga och att vårt arbete och all tid vi lagt ner nedvärderas.
Övning ger färdighet!Samtidigt håller jag med Malin; några saker ligger bättre i handen än andra. Då får man lättare en blodad tand och lust att fortsätta och då blir man snabbt duktigare. Med handarbete som med allt annat i livet...
Själv har jag bara stickat (halvt) aktivt i 4 år, tycker inte att jag stickar snabbare men jag får en kick av att lära mig något nytt med varje projekt (flätor, spets etc). Så jag blir duktigare och utvecklas om än lite långsamt.Huvudsaken är att man har kul och trivs! :)
Jag tror inte heller det handlar om "sticktalang" men att olika människor har olika lätt med finmotoriken är jag övertygad om efter över 30 år som textillärare. Sen vet jag också att för att "förstå" det man gör kräver ett visst intellekt men också erfarenhet och envishet. Har man lät för att förstå går det naturligtvis lättare och det blir färre fel som kan dra ner på intresset. Att börja i tidig ålder tror jag mycket på, dvs se till att det finns färger, nålar, saxar, och material som stimulerar dem att göra grejer när barnen är små. Då tränar de upp sin motorik och får erfarenheter. Dessutom får de lära sig känslan av tillfredsställelse när de åstadkommer något.
Ja men ja men ja men JA! Hatar ordet talang, det förminskar mig till en omedveten bärare av en egenskap istället för att peka på många arbetstimmar och medvetna konstnärliga val. Jag är sånglärare och går upp i limningen när folk säger "vilken vacker röst du har", samma resonemang som Claras. Jo, jag bara plötsligt en dag lät såhär, alla år med sångövningar har inget med det att göra. Säg till Robert Wells "vilken vacker flygel du har, vilken fantastisk klang den har, och vad fort den kan spela" och se hur stämningen blir. Sorry att jag spårar ur, kunde inte hålla mig, det är min viktigaste käpphäst ��
Det bästa inlägget jag läst på länge! Jag är trött på talang hit och talang dit. Jag betalar fortfarande på mitt studielån för min textilutbildning, jag föddes inte med vare sig de kunskaper jag har eller mina intressen. Däremot har jag övat och övat och misslyckats och gjort så mycket fult innan jag lärde mig hur jag ska göra för att det ska bli bra. Och det blir ändå fel och fult ibland och det är så befriande.
Så sjukt bra inlägg! Jag har funderat kring det här länge och känner mig mest bara spyfärdig när omgivningen säger att jag är såååå duktig som kan sticka. Ja, tack MEN...! Jag har ingen särskild talang för att sticka, jag tragglar för att lära mig nya saker precis som alla andra!
Jag känner att ordet talang slängs det med ganska mycket numera.
Så sjukt bra inlägg! Jag har funderat kring det här länge och känner mig mest bara spyfärdig när omgivningen säger att jag är såååå duktig som kan sticka. Ja, tack MEN...! Jag har ingen särskild talang för att sticka, jag tragglar för att lära mig nya saker precis som alla andra!
Jag känner att ordet talang slängs det med ganska mycket numera.
Håller med. Samma sak som när man i skolan avfärdar elever med höga betyg som "smarta". Eventuellt har de jobbat ganska hårt för sina resultat.
Åh Clara så bra skrivet! Och så många bra kommentarer!
Jag tror det handlar mycket om vilja, intresse (och lite om tålamod). När folk säger "åh jag önskar jag kunde sticka!" så säger jag "nej, du önskar att du pallade lära dig sticka" ;) Det är ju lite avigt (no pun intended hehe) i början och handlaget ska kluras ut men finns det bara lite tålamod precis i början så går det ju bra sen! Och intresse och vilja gör att en fortsätter utvecklas och lär sig nya saker :)
Men visst handlar det väl mycket om talang ändå? Säkert kan alla som är intresserade lära sig sticka och visst blir man duktigare ju mer man övar och ju mer engagemang man lägger i arbetet. Men i slutänden är det också talang som ska till om man ska bli riktigt duktig tror jag. Jag stickar mycket och har gjort det i flera decennier, men även om jag älskar att göra det så blir jag aldrig så där duktig som du och många andra bloggerskor är. Jag är i grunden en person med tummen mitt i handen och det är svårt att ändra på ;) Med tiden har jag blivit en habil "bruksstickare", men jag får sällan till de där felfria plaggen eller den perfekta passformen.
Tänkte på det där att många som kommenterat verkar se det som förminskande att få höra att de har "talang". Jag tänker lite tvärtom. När jag pluggade både på gymnasiet (en linje dominerad av killar) och universitetet (en utbildning med majoritet män) var det alltid så att killarna ansågs ha talang, medan tjejer med lika bra eller bättre studieresultat allmänt sågs som "plugghästar" både av lärare och andra elever. Tänker att det ofta är så. Att män anses vara naturbegåvningar och genier, medan kvinnors kunskaper ses som resultat av hårt arbete och deras insatser förminskas ofta också av dem själva som "äsch, det är något alla kan göra med lite träning".
Ja så sant, övning ger färdighet.. men sen tror jag nog också lite grann om man kan el inte.. för jag känner flere som faktiskt har försökt att både sticka o virka men det funkar bara inte..så alla är vi olika.Men som sagt jag tycker du är jätteduktig på mönster...ha de bra!
Bra skrivet! Jag förstår precis vad du menar och vad flera andra här ovan menar. Det finns många synvinklar och aspekter.
Håller med flera av er ovan som skriver att det krävs fallenhet, för ja det gör det säkert för att bli riktigt riktigt skicklig. Men det är inte det jag menar, jag vill främst fokusera på att bli skicklig nog att kunna sticka till sig själv/familj/vänner. Att bli en ny Elisabeth Zimmerman tror jag absolut att det krävs fallenhet för att bli, men inte bara fallenhet.
Anonym: Intressant! För jag tänker tvärtom, att det oftast är kvinnor som anses ha talang och att allt arbete de lagt ner då inte synliggörs. Ska fundera vidare! En snabb tanke är att män då kallas för genier när det gäller naturvetenskapliga ämnen (typ såna det går att få nobelpris i), Einstein var ett geni men Elisabeth Zimmerman hade talang. (obs jag anser alltså att de isf både måste vara genier + lagt ner otroligt mycket arbete och tid på respektive område).
Jag har aldrig fått höra att jag haft talang. Har nog hållit på så länge att det stadiet är passerat. Men jag har hållit på i massor: stickat, virkat, sytt, vävt mm. Självklart har jag gjort fel och misslyckats massor av gånger. Man lär av sina fel och misstag. Fast med tiden blir det inte lika ofta. Övning ger färdighet. Och tålamod har jag haft gott om!
Jag har inget tålamod heller och slänger lätt undan arbetet.
Jag är också rastlös och tar med mig stickningen på alla möten numera. De vågar ta med den på iaf...
Post a Comment