Snöflingor

Sånt jag gör just nu: lyssnar på deckare och klipper pappers-snöflingor. Oerhört beroendeframkallande! De översta har jag ritat på frihand inspirerad av stjärnor från pinterest, de nedersta har jag skrivit ut mallar till (sök på Star Wars snowflake templates för att hitta).

De är fotade mot mina skärmattor men jag tyckte faktiskt sax var enklare, har en liten vass sax från Fiskars som nog egentligen är en nagelsax men som är perfekt för sånt här. Nu vill jag klippa fler!

Yllekappan

Min yllekappa är färdig! Och jag vet egentligen inte om jag är riktigt nöjd, men å andra sidan är jag aldrig det när ett stort projekt precis är klart. Det är som att allt arbete och alla tankar kring projektet gör att det är omöjligt för det färdiga arbetet att leva upp till mina förväntningar. Men jag har märkt med stickade saker att får de bara ligga till sig ett tag så att de där förväntningarna släpper så blir jag nöjd sen så småningom. Hur som haver så är jag stolt över vad jag sytt och jag känner mig rätt så fin i den! Så det bådar ju ändå gott, kanske blir jag nöjd så småningom.

Mönstret heter Waver jacket och kommer från Papercut patterns. Jag har gjort lite ändringar, bland annat har jag ställt ut den några cm extra i varje sida för att få den mer a-linjeformad. Hur många jag la till har jag glömt, men jag tror att jag ritade till 3-4cm längst ner på varje sida (och sen drog jag en sned linje upp mot ärmhålet), så sammanlagt ökade jag alltså 12-16cm för omkretsen längst ner. För en gångs skulle gjorde jag ingen FBA, jag tyckte inte det behövdes.

 Fickorna ändrade jag också, istället för utanpåfickor gjorde jag Stolpfickor. Jag har blockat mer om det här, där finns också bilder på insidan av fickan och bilder på mina handsydda knapphål. De syns visst inte alls på de här bilderna, men det är så svårt att fota detaljer när jag använder självutlösare.

 Ylletyget kommer från Skroten i Kinna, deras tunnare variant. Jag gillar det och håller tummarna för att det håller sig fint framöver utan att noppa. Fodret (som visst inte kom med på bild här) är ett lite tjockare kappfoder i viskos som jag köpt från Mabelli.

Även om jag inte är helt nöjd så är jag ändå, på det stora hela, rätt tillfreds. Den är varm (fick testa den under minusgraderna som var nyligen i Göteborg och med en medeltjock tröja under frös jag inte alls) och jag känner mig fin i den. Rymlig och bekväm är den också, jag får plats med tjocka tröjor och har ändå rörelsefrihet (mycket mycket viktigt för mig, kanske det allra viktigaste). Det var faktiskt pga bekvämlighetsskäl jag valde en kappa med raglanärm trots att jag egentligen tycker isydd ärm är snyggare. Och så är jag stolt över att jag sytt en yllekappa!

Bloppisuppdatering

Jag rensar och rensar, har läst den där berömda japanska boken av Marie Kondo så nu ryker grejerna här hemma! Extra bra att kunna sälja av saker när man som jag hela tiden trasslar med försäkringskassan, att vara sjukskriven när jag tidigare var student och mammaledig ger inga stora pengar direkt. Så om ni är sugna på klänningar, garn, stickade tröjor eller skor så har jag uppdaterat min bloppis!

Det enklaste för mig om ni vill köpa är att maila clara(snabela)clarafalk(punkt)se, då ser jag det direkt. Stryker över så snabbt jag kan vad som blivit sålt så det syns tydligt.

Julkofta

Under lång tid, flera år faktiskt, har jag velat sticka en jultröja. Jag har velat fram och tillbaka över hur den ska se ut, och haft storslagna planer med massor av renar och andra julgrejer. I år bestämde jag mig dock för att bara sticka en enkel julkofta med stjärnor, det är vad jag är sugen på just nu. Och det är ju inget som hindrar mig från att senare sticka en jultröja till med massor av julmotiv! 

Det här ska bli en Osterkofte från Kofteboken 2 och jag stickat den i egenfärgat garn med rosy green wool som bas. Samma som jag säljer på Etsy. Får verkligen julkänslor när jag stickar på den, och jag undrar om det faktiskt inte ger mer julkänslor att sticka på en jultröja under julen än vad det ger att ha den på sig? Jag tror faktiskt det!

Kalasfin och bekväm

Astrid har börjat älska klänningar och strumpbyxor och det är det enda hon vill ha på sig numera. Klänningar förstår jag verkligen, det är ju världens bekvämaste plagg, men hur hon kan välja strumpbyxor framför tex leggings eller mjukisbrallor förstår jag inte. Gissar att det är kompisarna på förskolan som påverkat. Nåväl, allt som gör att hon faktiskt går med på att klä på sig på morgonen är välkommet! 

Jag tycker att nr1 när det gäller barnkläder är bekvämlighet. Så när Astrid vill ha klänningar är det bekväma klänningar som inte hindrar lek och rörelse som gäller. Den här klänningen från boken Sy barnens första garderob är en jättebra sån bekväm klänning. Kalasfin heter den. Jag förlängde överdelen några cm och drog av lika många från kjolen, annars gjorde jag precis enligt mönster. Den här kommer det nog bli fler av! Tyget är borstad twill från Stoff och stil som jag köpte på rea för ett tag sen, perfekt till en lite varmare höstklänning.

Håll käften jag räknar

Tidigt i höstas fick jag den här boken för att recensera i bloggen och jag såg direkt fram emot att läsa den. En bok om stickning som inte innehåller stickmönster låter spännande, något helt nytt! Och så älskar jag namnet såklart :). Nåväl, nu är det ju så att jag är sjukskriven för utmattningsdepression och jag som tidigare varit en bokmal av rang läser numera inte alls. Det går liksom inte att hålla fokus. Jag trodde att jag skulle kunna ta mig igenom den här boken som verkar rätt lättläst, men nu två månader senare har jag fortfarande bara läst två kapitel. Och två kapitel ger ju inte mycket till recension, även om det varit två kapitel som gett mersmak. Det här blir alltså mer av ett tips till alla som gillar stickning (och som har hjärnor som klarar av att läsa). Köp den eller låna på bibblan! Själv ser jag fram emot att läsa mitt exemplar när min hjärna återhämtat sig lite mer.

Selbuvotter

Rätt så ofta får jag sug efter att sticka något riktigt klassiskt. Det är något med de där gamla mönstren som är så tilltalande och vackert! Och lite tryggt på något sätt. Så jag stickade mig ett par riktigt klassiska norska selbuvantar. 

Jag googlade runt lite efter mönster och hittade det här mönstret på Pinterest, dock utan att kunna hitta källan till mönstret. Sen tog jag delar av mönstret och placerade in i min vanliga mall för vantar och anpassade mönstret så att det skulle passa. Efter att ha stickat många par vantar har jag fastnat för en viss modell på tumkil mm.

Om någon annan vill sticka dem så delar jag med mig av det anpassade mönstret. Jag vill vara tydlig med att det inte är min design utan jag har bara tagit ett befintligt mönster och anpassat det, men eftersom den andra bilden är spridd på internet utan att jag kan hitta källan så hoppas jag att det är okej. Det här är ju inte heller teststickat och om jag minns rätt stickade jag längre resår än vad som finns med i diagrammet, men ni förstår nog att jag inte tar något ansvar för det :). Jag kommer heller inte svara på frågor om vanten, delar bara med mig av diagrammet jag gjorde ifall någon annan tycker att det är lika fint mönster som jag tyckte när jag hittade det! 

Benvärmare

De här kängorna är ett av mina bästa köp i skoväg, varje höst när jag plockar fram dem blir jag förundrad över hur ett par kängor kan vara så bekväma. Några tjocka varma sockar får dock inte plats, men eftersom jag tycker det är så fint med tjocksockar som sticker upp ur skor har jag stickat benvärmare att ha tillsammans med de här skorna. Lite praktiska är de också, de värmer och när det är snö ute hindrar det snön att komma in i skorna (det behövs väl i och för sig bara under ca 2 dagar i Göteborg men jaja).

Något mönster har jag inte men jag tog samma maskantal och stickstorlek som ett par sockar ur Tant Ulltuss bok och så stickade jag ett enkelt triangelmönster. Sen är det bara raka tuber med resår uppe och nere. Enkelt och snabbt! Garnet är Rauma finullgarn, det fungerar bra till benvärmare eftersom det inte utsätts för samma påfrestning som vanliga sockar där det för det mesta behövs något syntetmaterial för slitstyrka.

Mössan Skiff - den perfekta flätmössan

November är här nu och nästan alla löv har fallit från träden. Jag mådde lite bättre igår och orkade ta med mig kameran ut för att fotografera lite stickat när det fortfarande är sådär höstfint.

Den här mössan heter Skiff och kommer från Brooklyn Tweed. Jag fastnade inte alls för den först, men så fick jag se den här versionen och såg mössans storhet. Det är ju den perfekta stora gosiga flätmössan! Sen läste jag i andra stickares anteckningar att den verkligen skulle bli STOR så jag gick ner en hel del i stickstorlek för jag vill ju fortfarande att den ska passa på huvudet liksom. Så istället för stickor 5mm valde jag 3.75 (men jag stickar löst, så kanske 4 eller 4.25 för någon med vanlig stickfasthet). Nu sitter den perfekt på mitt huvud. 

Garnet är Cascade 220 wool som jag fick över från min Migration Cardigan. 136g väger den inkl garnbollen. Nu kan vintern komma, jag är redo!

Väntar på regn

Till min grå kappa vill jag ha en röd sjal, och valet föll på en Waiting for rain. Tycket det här mönstret är så fint med spetsen som kommer fram likt revor i rätstickningen! Framgår inte helt av bilden eftersom spets gör sig bäst efter blockning, men lite syns det i alla fall.

Bra mönster för mig också som älskar att sticka spets men inte är så förtjust i själva utseendet på spetssjalar. De blir lätt så gulliga. Men i den här sjalen känns det lagom!
Garnet är handfärgat av mig, Rosy green wool i samma röda nyans som jag säljer här.