Wilder gown

Wilder gown blev jag otroligt sugen på att sy redan i höstas när mönstret släpptes. Hela stylingen av den klänningen är så perfekt, modellen, bakgrunden, blommorna, ja allt! Mönstret kommer från Friday pattern company som jag inte tror att jag sytt något av tidigare, men osäker. Om Zadie jumpsuit var sömnadsvärldens it-plagg 2019 spår jag att Wilder gown blir it-plagget 2020! Alltså inte för att jag bryr mig om att vara trendig eller inte, det är inte därför jag syr den såklart. Men undermedvetet påverkas vi ju alla av trender vare sig vi vill det eller ej.

När jag bestämde mig för att sy den tänkte jag att jag verkligen måste vara noga med tygvalet. Det fick inte vara för gulligt, jag vill inte för präktig ut, alternativt se ut som att jag är Amish eller medlem i en sekt. Min plan var att leta efter ett enfärgat kanske lite genomskinligt tyg. Så vad blev det? Det blev småblommigt! Haha dvs vad jag absolut INTE tänkte mig från början. Men jag blev kär i det här tyget på Stoff och Stil och även om jag litegrann känner mig som en statist i Lilla huset på prärien så gillar jag det! 

Jag låg mellan medium och large och eftersom jag ville att den skulle vara åt det större hållet så valde jag large. Det här är inte en klänning jag vill ha för liten! Den är ritad för en person på ca 165cm om jag minns rätt och jag är 152cm så jag visste att jag skulle behöva korta av den. Jag började med att sy ihop överdelen med den första våden i kjolen för få en känsla av hur lång klänningen skulle bli. Efter det så kortade jag av både den första och den andra våden 7cm, dvs kortade 14cm sammanlagt. När jag sydde på den undre våden var klänningen trots det alldeles för lång så jag kortade av den nedersta delen 6cm till och sen gjorde jag en 4cm fåll. 

Fickor är nödvändigt enligt mig, men jag hade lite svårt att bestämma mig för var jag ville lägga till en ficka till den här klänningen (det är inga fickor enligt mönstret). Tillslut bestämde jag mig för att bara ha ficka i en sidan, en i sidsömmen.

Bakifrån ser den ut såhär.

En grej jag inte riktigt är nöjd med är halsen. Rynkningen blir av banden när de dras åt, och det har jag två problem med. Ett är att jag tror att jag kommer ha den oknuten ibland och när banden inte är knutna så glider de upp = väldigt stor ringning. Det andra är att jag vill att rynkningen ska vara jämn, och det blir den inte i det här tyget om jag inte syr ner den. Så det har jag gjort. Mina band går inte längre att dra åt för jag har sytt fast dem med jämna mellanrum så att rynket ska placera sig jämnt. Är dock fortfarande inte helt nöjd med detta, så om jag syr en till ska jag fundera på en annan lösning. Såg en tjej på instagram som sytt fast ett band ovanpå vilket jag tyckte var väldigt fint! 

Jag gillar verkligen min Wilder Gown! Den är också det absolut bekvämaste plagg jag har i min garderob. 

Mönster: Wilder gown
Storlek: Large
Ändringar: Kortat kjoldelarna sammanlagt 20cm
Tyg: vävd viskos från Stoff och stil

Manchesterbyxor

Byxorna som syntes när jag bloggade om min grå Hamburgsund är förstås sydda av mig! Det var ni som hjälpte mig bestämma mig för vilken modell jag skulle sy dem i. Jag hade köpt ett fint grönt manchestertyg på Stoff och Stil men kunde bara inte bestämma mig för om jag skulle sy dem med vida raka ben eller avsmalnande. Ni hjälpte mig bestämma mig för avsmalnande och det är jag nöjd med!

Jag har gjort mönstret själv med hjälp av ett helt gäng med olika mönster. Har inte längre koll på vilka mönster jag använt och vilka ändringar jag gjort... Men modellen är väldigt enkel, och i midjan är det resår plus dragsko. 

Sköna och snygga! Jag är nöjd. Inser att jag borde tagit en närbild på tyget för manchester har ju en tendens att se ut som sammet på långt håll, men det är i alla fall en bredrandig manchester i bomull. 

Navelli

I oktober fick jag syn på den här tröjan på Instagram och blev störtförtjust. Direkt sticksug uppstod! Den heter Navelli tee och är inte alls något nytt mönster, bara nytt för mig. Det visar tydligt hur lite jag hänger med nuförtiden i stickvärlden, förr hade jag mycket bättre koll.

Enligt mönstret har den korta ärmar men en ulltröja med korta ärmar skulle aldrig bli använd av mig, jag förstår det faktiskt inte riktigt? Om man behöver ha på sig en ulltröja är det ju kallt och då kommer ärmarna bli kalla? Det kanske är för att jag är en varm person som jag inte förstår det, jag skulle svettas ihjäl i en ylletröja sommartid (ja utom på kalla kvällar då, men då vill jag ju ha - just det - ärmar på den. 

Så jag stickade trekvartsärmar istället för korta. Plockade upp samma maskantal men stickade dem längre och minskade några maskor för att få dem avsmalnande. 

Garnet är cheeky merino joy från Rosy green wool som jag färgat själv. Den gula färgen är jag så nöjd med! Jag kallar den i huvudet för brynt smör. Kanske pga att jag senaste tiden brynt mer smör än vanligt, har nämligen upptäckt hur otroligt gott det är med brynt smör i bakverk! Kladdkaka med brynt smör och hälften av sockret utbytt mot farinsocker - MMMMMmm! 

Sen är det brunt och ljusrosa (ser vitt ut men är ljust ljust rosa).

Dock hände detta när jag blockade - den växte rejält! Vilket jag ju ville, jag vill ha den lite stor, men jag ville inte att ärmen skulle bli nästan hellång och att urringningen skulle bli så stor. Ful spegelbild men ni ser i alla fall hur den blev. Så jag repade upp ärmen lite och stickade den en bit kortare. Ringningen löste jag genom att helt enkelt sy ihop den lite i varje sida. 

Jag är så nöjd med den här tröjan! Vanligtvis är jag en koft-person men jag har redan använt den här tröjan flera gånger. Tycker den passar så bra till de vida byxor jag sytt nyligen! 

Lapis lazuli

Den här ringen gjorde jag i höstas på min silversmideskurs men den har inte fastnat på bild förrän nu. Det är en Lapis Lazuli sten som jag fattat in och sen bara en bred silverring under. Jag gillar den! Min första breda ring, jag har tänkt att det inte skulle vara bekvämt men jag hade fel i det, den här är minst lika bekväm som mina smalare. 

Jag har inte gått någon kurs under vintern så saknar det verkligen! Men nu under våren hoppas jag på att kunna gå igen. 

Hamburgsund no2

En av mina mest använda koftor är min gula Hamburgsund som jag stickade för några år sen. Den är den perfekta koftan för mig, lagom varm och funkar till det mesta i min garderob. Så jag bestämde mig för att sticka en likadan men i grått denna gång. Kanske inte det absolut roligaste, men jag gillar att sticka efter samma mönster som jag stickar förut. Då vet jag ju att det blir bra! 

Mönstret är som sagt Hamburgsund av the Westrand sisters. Gillar alltid deras mönster (och det är inte bara för att jag känner dom privat!), de är enkla och tydliga att följa. 

Av någon anledning blev denna smalare än min första tror jag? Eller så har den gul töjt sig lite när jag använt den. Jag kan preciiiiis knäppa alla knappar, men då glipar kanterna lite. Å andra sidan så har jag nästan alltid koftor öppna eller knäpper bara några enstaka knappar så det gör inte så mycket. 

Garnet är Silketweed från Magasin Duett i vad jag tror är nyansen Grafit. Men jag kan minnas fel. Och precis som med min gula hade jag lite fel stickfasthet pga garnet. Därför stickade jag en annan storlek än vad mina mått anger och jag valde att sticka ärmarna i en storlek mindre än i kroppen. Lite krångligt vid ärmhålen, och tyvärr hade jag inte antecknat så bra hur jag gjorde där när jag stickade den gula. Och inte lärde jag mig av det misstaget för jag har inte antecknat den här gången heller... :)))

Jag gillar verkligen den här koftan och tror att den kommer bli minst lika använd som den gula! Om någon undrar över byxorna jag har på bilderna så kommer det snart ett inlägg om dom också :).

Indigo och kanske lite sashiko

Jag sydde ju flera projektpåsar i lappteknik tidigare i höstas och då hittade jag också några bitar med indigofärgat linne från olika projekt jag haft.

De två största bitarna i mitten fram hade två cirklar som var aningen ljusare efter att jag testat att färga cirklar i somras. Så jag utgick från dom och fyllde dom med stygn på två olika sätt. Jag är inspirerad av Sashiko, men har egentligen inte koll på reglerna kring sashiko så har bara kört på känsla. Sen fortsatte jag på känsla på andra bitar indigofärgat linne jag hade hemma.

Och så sydde jag ihop dom till en projektväska. Tyget på insidan skymtar bara lite men det är från Stoff och Stil tror jag.

Skönt med ett helt fritt projekt där jag bara körde på känsla! Och jag är nöjd med slutresultatet.

Wiksten shift tunika

Att jag verkligen gillar Wiksten shift är ingen hemlighet! Här är en tunika sydd efter det mönstret. Precis samma som tidigare, men denna gången i tunikalängd och med korta slitsar i sidorna. 

Inget särskilt märkvärdigt plagg men jag gillar det. Tyget är svart tunt linne från Linnehem, eller jag tror i alla fall att det är därifrån det kommer. 

Här syns slitsen lite bättre. Från början hade jag inte tänkt ha slitsen, men det är stor skillnad på vidden i klänningen (som har ett ok bak och rynk för mer vidd) och topen! Det blev för smalt över höfterna helt enkelt så jag fick göra en slits. Tycker det blev fint och en extra detalj.