Presenter till en liten bäbis

 Senaste tiden så har två vänner till oss fått barn (alltså inte med varandra utan två olika vänner). Och eftersom det är så roligt att sticka små små gulliga bäbisgrejer så tog jag förstås tillfället i akt!

Båda bäbisarna var beräknade till slutet av maj så att sticka pyttesmå nyfödd-storlekar kändes inte aktuellt. Då är det ändå nästan sommar (iof snöade det ju i slutet av maj i år men jaja) Jag tänkte framåt istället och valde att sticka ett set med mössa och halskrage som bäbis nr 1 kan ha i vinter. Mönstret är Tussilago av Nicolina Lindsten och jag gillar det lite gammaldags utseendet som de har. 

Garnet har jag fått i ett hemlisbyte en gång i tiden, faktiskt av Stickpodden-Elin. Det är ett helt ljuvligt mjukt merinosilke från Fivemoons yarn som heter Diana. Fantastisk lyster, MEN ett stort men från min sida - det fullkomligt stank av parfym! Tydligen ska detta vara någon slags "signaturdoft" för Fivemoons yarn som många uppskattar men jag säger bara BLÄ. Jag är inte allergisk mot parfym och äger själv några stycken men är väldigt känslig och petig med olika dofter. Föredrar helt klart garn utan signaturdoft. Fick tvätta härvan många gånger för att stanken skulle gå ur och jag skulle kunna ge bort det till en bäbis, och ändå luktar det svagt (men jag har väldigt bra luktsinne, lite för bra tyvärr). Och just det, jag höll det dubbelt för att få rätt stickfasthet. 

Sen testade jag att sy lite babyplagg också. Båda två plaggen är sydda efter mönster från Burdatidningar. Men body var faktiskt inte särskilt kul att sy, halsringningen var för pillig för min smak. Fler bäbisbyxor blir det nog men första och sista bodyn på länge.

En cool randig klänning

Kamilla har nyligen designat ett gäng med tyger för Skapa form och design och jag blev superförtjust i flera av dom. När det gick att förbeställa så tittade jag och Astrid tillsammans igenom vad som fanns och så bestämde vi gemensamt oss för det "randiga coola tyget" och det "superroliga banantyget" (citat från Astrid). Sen har hon flera gånger under våren undrat när de kommit och när de väl kom så sydde jag direkt två klänningar till henne.

Astrid har fullt upp med att berätta hur saker ligger till. "Mamma, såhär är det..." osv i all oändlighet :P. Fyra år är en fantastisk ålder!

Modellen på klänningen är Groove dress, en favorit hos både mig och Astrid. Den går att snurra i vilket är ett viktigt kriterium för henne och den är bekväm och lätt att leka i. Astrid har växt så det knakar senaste tiden så jag sydde storlek 5år men med längden från 6år, det blev dock i längsta laget. Nästa klänning får bli med längd från 5år istället, det räcker gott och väl.

 Vem lärde henne att posa såhär? Inte jag! Vem hon fått attityden av är också ett mysterium! 

Bloppis

Någon som är sugen på lite sommarkläder? Jag har lagt upp ett gäng i min bloppis, mest saker som blivit för stora till mig eller för små till Astrid. Ni hittar den här om ni vill kolla!

Vinnare i tävlingen

Återigen TACK för alla era kommentarer! Jag har blivit så glad av att läsa dem, varm ända in i hjärtat. Ser fram emot att kolla upp alla sticktips också, jag har bara hunnit med en bråkdel än så länge :). 

Vinnaren blev Linda från Luleå som skrev den här kommentaren: 

Grattis på 10—årsdagen! 

Jag stickar på en indigo-grårandig Koftan Polly i Yllet Ullgarn extra 2. Jag går också och längtar efter att börja med sjalen Fragile heart i malabrigo sock i färgen cote d'azur. Det blir första gången jag stickar in pärlor. Annars i sommar är målet att sticka upp en del av mitt restgarn. Tror att det har potential.

Hör av dig till mig på clara(snabela)clarafalk.se så skickar jag garnet och stickväskan! 

En grön Grettir

Förra året stickade jag en Grettir till Andreas och den hamnade snabbt bland de mest använda plaggen i hans garderob. Mönstret har förkortade varv på tre olika ställen på oket och det gör passformen så himla bra. Så jag bestämde mig för att jag ville sticka något jag visste att jag skulle bli nöjd med (och Andreas också) och valet föll då på en Grettir till men denna gången grön. 

 Garnet är Cascade 220 wool och den gröna färgen har jag färgat själv. Jag gillar det här garnet, ett riktigt bra basgarn. Lite ändringar från mönstret har jag förstås gjort, bla stickat 2:2 resår istället för 1:1 resår, stickat resår i halsen istället för rullkant och så förlängde jag den för att passa Andreas mått.

Både jag och Andreas är nöjda med resultatet och jag är glad att jag har den här fina personen i mitt liv!

Tea House dress

Först vill jag bara säga TACK för alla era kommentarer på tävlingsinlägget! Det är så roligt att läsa dom, jag blir helt varm i hela kroppen. Massor med bra sticktips och dessutom så fina kommentarer om mig och min blogg! Jag ser ju på statistiken att ni läser och då gissar jag att ni gillar det jag skriver men det är en helt annan sak att få läsa att ni faktiskt gör det.

Nu kommer ett bildbombsinlägg om min senast sydda klänning!

Senaste tiden så har jag börjat planera mer vad jag ska sy och det är något jag är väldigt nöjd med. Men jag är också väldigt nöjd med den här klänningen som jag spontansydde på ren impuls. Jag skrev ju häromveckan att jag var så sugen på att sy något nytt och efter att ha letat runt på internet så föll valet på Tea House dress från Sew House 7. 

Det här är nog det största mönster jag någonsin köpt som pdf - 55 sidor! Tur att jag gillar att klippa och klistra ihop pdfer. I vanliga fall syr jag alltid en toille och justerar mönstret med fba, höjer midjan osv men med det här mönstret förstod jag verkligen inte hur jag skulle göra. Det består utav flera olika delar som måste passa ihop så jag vågade inte justera som jag brukar. Dock är ju det här en löst sittande klänning där bandet i midjan justerar passformen så jag tänkte att fba och sådant förmodligen inte är så viktigt. 

 Så till toille. Vanligtvis syr jag bara toille på överdelen till en klänning pga är lat och underdelen i de klänningar jag gillar är alltid lösa. Till den här förstod jag inte hur jag skulle korta av den på rätt sätt och jag orkade inte sy en toille på 3m tyg. Så jag valde att göra en så kallad wearable toille (alltså ett provplagg som också går att använda) av ett billigare tyg - och ja ehm det är alltså den ni ser på bilderna!

Jag hade planerat att sy en enkel svart klänning i Stoff o Stils viskostyg som är rätt billigt. Men när jag var på Stoff och Stil var deras svarta viskos slut (TUR känner jag i efterhand) och istället köpte jag grått. Men den grå färgen var lite platt och tråkig så jag tänkte att jag testar en till ny grej, jag målar prickar på! Sagt och gjort fram med pensel och färg. Inspirationen kommer från ett Nani Iro tyg som heter Nani iro Song yosora och som är slutsålt sedan länge. Även Anna på Dandelion Yarns har inspirerats av det tyget och tryckt ett eget liknande.

Behöver jag säga att jag är NÖJD? Jag är vrålnöjd! Det här som bara skulle bli ett test på flera sätt är nu ett av de plagg jag är allra mest nöjd med någonsin. Inte illa för en wearable toille! Dessutom är den helt galet skön och jag vill bo i den hela sommaren.

Storleken jag valde är 10, vilket är en storlek under det jag vanligtvis brukar välja. Utgick från plaggets färdiga mått istället för det som mönstret rekommenderade, jag ville ha lite mindre rörelsefrihet och vidd än vad de tyckte. Längden är den korta varianten men jag valde att sy efter största storlekens korta längd vilket är storlek 20. Så det är nånstans mellan den korta och den långa varianten (och jag är väldigt kort då, 152cm).  

Den enda övriga ändring jag gjorde är att jag valde att inte sy på ärmarnas kanter. Ärmarna kändes långa nog på mig (kort som sagt) så jag kantade med snedslåband istället. 

Nämen här står jag och är nöjd över min klänning och min sjal och stryker handen lite över håret för att visa örhänget som jag också gjort  :D.

Sjalen är också nysydd, det är ett supertunt bomullstyg som jag köpte på Stoff och Stil, tror det kostade typ 40kr metern. Köpte 1,5m och klippte tvärsöver, kantade sidorna och tjoff två perfekta gula trekantiga sommarjsalar.

Jag fick lite frågor om hur jag gjorde prickarna så här är en ful mobilbild som jag tog under tiden. Målade på känn med två olika sorters penslar, en platt för mer fyrkantiga prickar och en vanlig för runda. Hade hela tiden en utskriven bild på Nani iro tyget bredvid mig för att kolla av. Färgen är från Panduro, deras egna serie palett. Vanlig vit textilfärg för mörka tyger.

En annan grej jag varit sugen på att testa länge är det som kallas levitation photography, alltså typ svävande foto på svenska. Så jag tog på mig läppstift och tog mitt stativ och en pall och gick ut och testade! Såhär kan det se ut en helt vanlig torsdagsmorgon, fick en del blickar på vägen till parken. Och ja vår spegel är väldigt skitig, blir så med en fyraåring.

Det var värt blickarna, så himla roligt! Och lättare än vad jag trodde. Jag står alltså på pallen och har sen redigerat bort den i photoshop, finns massor med youtube-filmer som visar hur det går till för den som är sugen på att testa. Jag har också sett några filmer på Moderskeppet som tar upp samma sak, kan verkligen rekommendera den sajten för att lära sig mer om bildredigering. Tyvärr lyckades jag inte redigera bort självutlösaren som syns i min hand, men jaja. Kan inte få allt.

Den här bilden är jag allra mest nöjd med! Det svåraste är att få det att inte se inklippt ut, det är ju inte inklippt men ser nästan ut så? Det klurar jag fortfarande på hur jag ska få till. Men överlag SKITNÖJD! Vill verkligen testa det här mer! 

Bloggen fyller 10 år!

Jag kan knappt förstå det men idag den 14:e juni fyller den här bloggen 10år! Hur kan det vara så länge sen jag började blogga? Det känns både som nyss och som väldigt länge sen. Tex är jag oerhört glad att jag inte är 19 år utan 29 nu. Undrar om den här bloggen finns kvar om ytterligare 10 år? Det skulle kännas konstigt att inte blogga, och även om tex Instagram och annat tagit över en del så har ingenting ersatt bloggandet. Än då :).

För att fira bloggens jubileum tänkte jag ha en liten utlottning/tävling. Vinsten är en stickpåse som jag sytt och 3 härvor grönt garn handfärgat av mig. Basen är Rosy green wool, ekologisk merinoull från Patagonia, spunnen i England. 100g = 320m.

Vill du vara med och tävla så behöver du skriva en kommentar till det här inlägget och berätta om något som du stickar på just nu och skriva om något du verkligen vill sticka i framtiden. Min inspiration till stickning är låg just nu och jag behöver inspiration! Om en vecka drar jag en slumpvis vinnare från kommentarerna.

Är det några av er som varit med ända från början? Jag följer fortfarande flera av de bloggar som fick mig att börja blogga (hej Dödergök!). Om ni vill får ni jättegärna skriva och berätta om hur länge ni läst min blogg, det hade varit kul att läsa!

Rosa Bomber

Så jag fortsätter på temat Bomberjackor, den här gången i en mjuk tröj-variant i sweatshirttyg. Både det rosa tyget och den gula mudden kommer från Nosh, ett  finskt märke som jag varmt kan rekommendera! Är ej sponsrad, tycker bara att deras tyger håller väldigt hög kvalitet. 

Mönstret är Eloise från Jenny Hellströms bok Sy! men jag har gjort lite ändringar. Luvan tog jag naturligtvis bort, annars är det ingen bomber, och så gjorde jag stolpfickor istället eftersom jag tycker att det är en snyggare look än utanpåfickor. Ser mer arbetat ut (vilket det ju också är, mycket jobbigare att sy...). Jag gjorde utan foder eftersom jag mer ser det som en tröja än en jacka. 

Jag tycker att den är snygg men känner mig lite obekväm i den rosa gulliga färgen. Jag valde saffransgulbrun mudd för att bryta av lite och det är jag väldigt nöjd med, men jag känner mig ändå inte helt bekväm. Jag har sytt en precis likadan svart variant också och den har jag använt mycket mer. 

Överlag är jag ändå nöjd och jag hoppas att jag kommer använda den mer när jag vill ha annat än bara svart, grått och blått på mig (min utmattning har fått mig att bara vilja ha de färgerna, vet inte varför).

Grå botten svarta prickar

 Jag fortsätter sy, inte för att jag behöver mer kläder men det är som terapi för mig. Det här är igen min vanliga klänning med överdel från Zippy top (men utan dragkedja) och kjol från Factory dress. Dock så omgjord med olika justeringar att väldigt lite av ursprungsmönstret finns kvar.

Tyget är Double Gauze från Miss Matatabi men prickarna har jag tryckt dit själv. Vanlig textilfärg och mall bara. Först när jag gjorde prickarna kändes det såååå dåligt och fult men jag hade ändå en känsla av att det kunde bli bra. Och väl sydd som klänning är jag riktigt nöjd med prickarna!

Jag sydde hällor för att kunna ha skärp till men glömde förstås ta med skärp när vi skulle fota. Tack Katarina för hjälp med bilderna!

Sneda fickor i sidorna har blivit mina favoritfickor.

Annars har jag sånt sug efter att sy något NYTT. Ett mönster jag inte sytt förut, något lite utmanande och rolig. Inte för att jag behöver, men jag villhöver! Doris Dress och Tea house dress spanar jag på, någon av dem lär det bli. Eller båda :). Lyssna på ljudböcker och sy är min absolut bästa sysselsättning just nu.

En lång bomberjacka

Så jag sydde en kort bombarjacka förra våren som jag sen sålde nyligen, korta bombarjackor må vara snygga men det passade inte i min garderob. Jag gillar långa jackor. Lösningen: en lång bombarjacka såklart! 

Jag använde mönstret till Rigel bomber men förlängde den en bra bit. Ställde ut den lätt, bara pyttelite, i varje sida för att den ska gå att röra sig i. Sen höjde jag halsen lite också, orginalmönstret har väldig v-ringad front och då måste jag hela tiden tänka på vad jag har på mig under = alldeles för opraktiskt. Jag gillar praktiska saker. 

Yttertyget är bomullstwill från Gårda Textil och fodret är prickig jersey från Stoff och Stil. I ärmarna har jag vanligt glansigt viskosfoder. En nackdel med jackan är att den kryper upp mot benen, och först hade jag en tanke om att byta ut jersey-fodret mot glansigt foder. Dock så är själva infodringen i jackan så bred att det framförallt är den som gör att det kryper uppåt, så jag bestämde mig för att låta det vara. Det stör mig lite men går att leva med. Andra kappor jag sytt har inte haft det problemet oavsett foder, men å andra sidan har det varit rejält mycket mer vidd i dem. Syr jag en till sånhär jacka så får jag fundera på hur jag ska lösa det. 

Här syns ringningen mer tydligt. Jackan (eller heter det kappa när den är lång?) blev klar tidigt i våras, i mars någongång, och jag har använt den en hel del. Jag känner mig både snygg och avslappnad i den vilket är vad jag vill uppnå med kläder.

Fickorna glömde jag ta en detaljbild på men det är stolpfickor gjorda enligt Rigel-mönstret, dock med något större fickpåsar (för stora fickor är alltid bra liksom).

En handbok om Indigo

Förra året experimenterade jag lite med indigofärgning och upptäckte att det verkligen inte fanns några nya böcker om det ämnet. Det jag hittade då var växtfärgningsböcker från 70-talet och några böcker av Gösta Sandberg som visserligen är informativa men också riktigt riktigt tråkiga. Tur då att det nu har kommit ut en ny bok, och dessutom en riktigt bra! En handbok om Indigo av Kerstin Neumüller och Douglas Luhanko är en ren inspirationsfest att bläddra i!

Hela boken är genomgående skitsnygg med massor av vackra bilder. Det här är nog min favorit av alla bilder, visst kliar det i färgningsfingrarna bara av att se den? 

Det finns flera olika recept på hur en kan gå tillväga för att färga med indigo. Ett av de recept jag fastnade för var med banan, det låter ju både kul och knasigt! Förmodligen kommer jag istället testa receptet med fruktos först, det verkar smidigare, men någon gång vill jag testa med bananer. 

Ett kapitel handlar om Shibori, dvs olika sätt att binda, sy, vika, vrida eller pressa kan få olika mönster på tyget när det färgas. På bilden syns några exempel på Itajame shibori.

En annan del tar upp Sashiko, en traditionell japansk broderiteknik som jag verkligen ÄLSKAR. Jag har aldrig testat själv men tycker att det ser helt fantastiskt ut.

Jag gillar också kapitlet om att lappa och laga. Det är verkligen något vi i västvärlden måste lära oss att göra, och då skadar det ju verkligen inte att lära sig att laga så att själva lagningen blir en utsmyckning i sig.

Sammanfattningsvis är det är en mycket vacker bok som både ger inspiration och matnyttig fakta. Jag kan inte komma på något negativt med den, mer än att jag skulle vilja ha ännu mer bilder och exempel på ALLT :). Jag kan verkligen rekommendera den till alla som är minsta lilla intresserad av indigo. Köp den eller låna på närmsta bibliotek (och har de inte köpt in den så ge den som inköpsförslag).