Curry

Jag tycker att Stoff och Stils senaste två kataloger har varit rätt trista - men allt är förlåtet nu när de fått in viskos i en curryfärgad gul! Viskos är ett av mina favoritmaterial och gult en av mina favoritfärger så det är ju en klockren hit i min värld. Det kan hända att jag redan köpt 7meter av det här tyget... 

Det här ser ju ut som en klänning men det är det faktiskt inte. För ett tag sen så skrev jag ju att jag ville sy mer i linne och postade några bilder på klänningar och när jag klurade på hur jag skulle sy en sån klänning så kom jag på den här lösningen. Kjol + top + löst band att knyta i midjan. Jag var lite rädd att det skulle bli en såndär käck och praktiskt lösning typ byxor med dragkedja så det kan bli shorts (skräck) men jag tycker att jag håller mig på rätt sida om Den Goda Smaken (™). Att de är i två delar är ju praktiskt men det är också skitsnyggt som fejkklänning enligt mig! 

Kjolen är min egen modell som jag sytt två gånger tidigare, i svart här och blommigt här. Det är en halvcirkelkjol som är för stor i midjan och därför har lite lätt rynk där. Framsidan av midjebandet är slätt och bak har jag en bred resår. Lite inspirerad av den här beskrivningen. 

Överdelen är en Zippy-top utan dragkedja, bara en enkel boxig överdel helt enkelt. Kantad med snedslåband, min favoritmetod för vävda överdelar. Som uppmärksamma läsare kanske sett så har jag sytt en Ogden Cami i samma tyg så om jag vill kan jag ha den som överdel istället. 

Sen har jag sytt ett jättelångt band som jag har som något slags skärp runt midjan. Någonstans har jag skrivit ner vilka mått bandet har, ska leta upp det och lägga till här när jag hittat. 

Jag är verkligen toknöjd med den här klänningen! 

Mönster: Egen kjol och en variant på Zippy top

Tyg: Currygul viskos från Stoff och Stil

Träningskläder med mesh

Jag har haft en liten träningsdipp senaste tiden och inte riktigt haft någon motivation till träning (kanske beroende på att jag haft en dipp i livet generellt och mått rätt kasst). Istället för att träna 3-4ggr i veckan har det blivit kanske 2-3ggr och lite lättare pass än vanligt. Men jag tränar fortfarande! Det är jag stolt över, att jag fortsätter även när motivationen tryter. 

För ett tag sen på gymmet så såg jag en tjej med en himla snygg träningstop med olika delar i mesh. Så den bestämde jag mig för att kopiera. Först gjorde jag överdelen både fram och bak i mesh (med en ihopsydd axelsöm) och med ärmslut och halslinning i samma tyg som resten, dvs supplex. 

Sen sydde jag en variant till där jag sänkte lite ytterligare fram, men då blev plötsligt bhn så väldigt synlig. Det är ju inte som att jag går och tränar utan bh liksom... 

På min andra variant gjorde jag också ett utskuret upponervänt V bak i mesh, och det gillar jag verkligen! Annars känner jag nog att det blev helt okej men inte skitsnyggt med meshdetaljer. Men det var kul att sy och kul att testa nytt, även om jag är tråkig och föredrar mina vanliga svarta linnen när jag tränar :P. 

Det var lite klurigt att få snygga avslutningar med meshen. Jag sydde på overlock (det var innan min overlock började krångla) och sen sydde jag ner overlocksömmen med sicksack så att den inte ska synas. Lite omständligt men det blev snygga sömmar i alla fall!

Oslomössa till Astrid

När jag stickat min Oslohuen så hade jag garn över. Så självklart stickade jag en likadan till Astrid!

Först la jag upp till den näst minsta storleken men den kändes lite stor så jag repade upp och stickade den minsta. Den blev på gränsen till för liten men med lite brutalblockning så löste det sig och nu är den lagom! 

Garnet är samma som till min egen, dvs New Zealand Lammeuld från Filcolana som jag hållt dubbelt. Den enda ändringen mot min egen är att jag sytt fast hennes uppvikt med dolda stygn för att den ska hålla sig på plats. Vet inte vad barn gör med mössor men det är noll chans att uppviken håller sig där det ska om det inte är fastsytt! 

Astrid gillar sin mössa och har använt den en hel del men självklart ville hon inte ha på sig den just när jag tyckte att det var ett lämpligt tillfälle att ta kort. Tur då att det finns mutor! På bilden ovan syns en del av mutan, godislöständer :) 

I matchande mössor! 

Blackwood

Alla som är aktiva på sy-hörnan av internet har säkert sett flera varianter av koftan Blackwood. Det är ett sånt där poppis basmönster som syns lite överallt, bla har hashtaggen #blackwoodcardigan nästan 4000 inlägg på instagram. Ett poppis mönster helt enkelt! Jag har flera stycken Driftless cardigan sen tidigare och har tänkt att det räcker, meeen så blev jag sugen på att prova någonting nytt. Kanske påverkad av att jag lyssnat rätt mycket på Love to Sew senaste tiden, podden som designern till Blackwood cardigan har. 

Egentligen var min tanke att jag skulle sy en svart kofta men så hittade jag inget svart tyg jag tyckte passade riktigt och istället fick jag syn på detta blå. Jag har en grå kofta i samma tyg sen tidigare som jag tänkte länka till men den har jag tydligen glömt att fota och blogga. Tyget till den grå köpte jag pga att jag läste fel på viscose och polyester och trodde att det var 85% viscose 13% polyester när det egentligen var tvärtom. Jag skulle aldrig köpt ett tyg med så mycket polyester om jag inte läst fel, men nu hade jag köpt det så sydde koftan. Och den grå koftan har blivit en av mina mest använda i min garderob så det var ett bra felköp! Jag tycker inte att tyget känns plastigt och jag blir inte sådär obehagligt svettig som man kan bli i polyester så det är väl helt enkelt ett bevis på att all polyester inte är bajs (vilket jag oftast utgår från att det är). 

Jag tycker att det är svårt att hitta bra tyg till koftor, många finstickade tyger har just sådär mycket polyester i sig (då menar jag finstickade koft-tyger, inte vanlig jersey mm) och jag vill helst ha bomull, viscose eller liknande (eller allra helst linnetrikå, mmmmm!). Har som plan att sy en Blackwood i merinoull till hösten men om någon har tips på finstickat i bomull/viscose så blir jag glad! Jag har funderat lite på ett ribbstickat tyg, tex detta, men känner mig lite osäker. 

En av mina bästa kompisar som har rätt bra koll på min garderob sa att Blackwood kändes som en sån kofta som jag redan hade, och precis så tycker jag med. Den gör inget större väsen av sig men är ett sånt där plagg som verkligen fyller sin funktion. Väldigt bra baskofta! Och om jag jämför Blackwood med Driftless så är Blackwood mer figurnära medans Driftless är mer boxig. Jag gillar båda!

Jag sydde storlek 12 och den långa varianten (vilket ni ju ser) och gjorde inga ändringar mer än att jag kortade ärmarna 13cm (!!!) ja jag är kort. Funderar på om jag skulle kortat av längden på själva koftan också men jag tror att jag gillar den såhär lång. 

Fickorna var lite krångliga att få till snyggt men jag följde Helens råd med wonder tape och tycker att jag fick till det rätt bra. I övrigt är den superlätt att sy. 

Mönster: Blackwood från Helens Closet
Storlek: 12
Ändringar: kortade av ärmarna 13cm
Tyg: Finstickat melerat blått tyg från Stoff och Stil. Jag hittar inte den blå varianten på deras hemsida men den ljusgrå varianten finns här.

De andra kläderna jag har på bilderna är mina Ninni Culottes från förra inlägget och en Ogden cami.  

Ninni

Culottes har ju varit trendigt ett tag men det är ett sånt plagg som jag har velat ha men inte riktigt vågat. Jag har tänkt att det är ett plagg som är snyggt på folk som är långa, som har smala höfter osv. Dvs inte jag (obs jag har en normkropp och är medveten om alla privilegier det medför, men ni vet dom där tankarna som alla har oavsett). Jag har provat massor med culottes i butik och alla har suttit fult vilket ytterligare förstärkt tanken om att de inte är för mig. Men så tänkte jag fuck it, skitsamma om de inte är smickrande och framhäver kroppen osv, de verkar assköna så nu syr jag mig ett par. 

Och det är jag så glad att jag gjorde! De är så sköna och jag känner mig cool och snygg i dom. Nej de kanske inte är smickrande och rumpan blir inte direkt jättesnygg men vet ni, det är verkligen skitsamma. Alla byxor är för alla kroppar!  

Mitt mönsterval blev Ninni från Named eftersom de känns väldigt basic och har en elastisk midja (vilket alla med ibs vet är ett krav). De är ritade för en 172cm lång person vilket är bra mycket längre än vad jag är (jag är 152cm) så jag kortade av dem 2cm vid höften. Grenen är fortfarande ganska låg, jag hade nog kunnat korta mer, men det funkar. Sen kortade jag av benen 4cm. Jag ändrade också fickorna så att de sitter vid midjan (gubbfickor kallar jag dem) istället för i sidsömmen som i mönstret. Jag är inte så förtjust i sidsömsfickor, tycker att de hänger och slänger plus ofta gör sidsömmen lite påsig. 

Mitt storleksval blev 40, men jag hade nog lika gärna kunnat sy ett par 38 eller för all del 42. Storleken känns inte supernoga när det ändå regleras med resåren i midjan.

Tyget är vävd viskos från Stoff och Stil. Jag har sett massor med Ninni på Instagram och bloggar men aldrig fattat att mönstret faktiskt är skrivet för trikå! Jag tror att de flesta jag sett faktiskt är i vävt tyg och jag tycker det funkar minst lika bra. Det känns som att många av Nameds mönster funkar både för trikå och vävda, tex Inari och Kieolo har jag sytt både i vävt och trikå. I vanliga fall skulle jag vara väldigt försiktig med att sy ett mönster ritat för trikå i vävt tyg (det omvända funkar bättre enligt mig) men här funkar det. 

En fin grej med namnet tycker jag förresten är att det får mig att tänka på Det osynliga barnet, en av mina favoritberättelser av Tove Jansson. 

Mönster: Ninni från Named
Storlek: 40
Ändringar: kortade 2cm vid höften och 4cm i nederkanten. Ändrade fickmodell till "gubbfickor" istället för fickor i sidsömmen. 
Tyg: vävd viskos från Stoff och Stil

Lite om linnetyg

Skrev ju innan att jag vill sy mer i linne och har fått lite frågor om just linnetyg och vart det går att köpa. Jag är lååångt ifrån expert men tänkte att jag kan dela med mig av det lilla jag vet. 

Först: vikten! Detta är särskilt viktigt om du köper tyg online eftersom det berättar om hur tjockt tyget är. Ju mer det väger desto tjockare tyg helt enkelt. Detta anges i gram per m2, tex 125g/m2 eller 385g/m2. Av dessa två skulle alltså det på 125g passa utmärkt till kläder medans 385g passar bättre till inredning .Enligt mig då, men det beror ju på vad du själv gillar och ska använda det till! Min kompis Karin gillar tex tjockare linnetyg på sommaren eftersom det suger upp svett bättre. 

Trådtätheten är också viktigt, ett linnetyg som har glest mellan trådarna går sönder lättare och blir också mer genomskinligt än ett tätare. Detta har jag dock inte sett anges på nätbutiker, någon som har tips på hur man får reda på det? Vissa butiker skriver ut att det är tätt/glest vävt men mer än så har jag inte sett. 

Så till inköpsställen. Jag har bara köpt linnetyg från tre olika ställen så jag har inte så stor erfarenhet, men jag är väldigt nöjd med dessa tre.

1. Linnehem
En svensk nätbutik med massor av olika varianter av linnetyg. Jag har sytt i deras tunna linnetyg på 125g/m2 och gillar det verkligen! Det är tättvävt, tunt och allmänt härligt. Har också beställt hem ett helt gäng med provlappar (älskar provlappar) och de är stora och tydligt märkta med vilket tyg det är. 

2. Merchant and mills
Engelsk nätbutik (de har en fysisk butik också) där allt är svinsnyggt och väldigt kurerat för att passa just deras stil. Och eftersom att jag råkar gilla deras stil gillar jag det mesta de har. Helt klart ett dyrare alternativ men med produkter av hög kvalitet. De har bla en linneserie på 185g/m2 som de rekommenderar till kläder och skriver ut vikten på alla sina linnetyger så att det är lätt att se hur tjocka de är. Jag har precis köpt det blå tyget längst ner på bilden, ett handfärgat linnetyg som är aningens tjockare än deras standardsortiment. 

3. Korps
Jag har turen att ha svärföräldrar som har en sommarstuga utanför Söderköping, och när vi är där handlar vi alltid mat på Willys som ligger bredvid Korps butik. Så det kan hända att jag ganska ofta förhandlar bort matinköpen och istället kollar på tyg :D. Korps fokus är historisk sömnad men det går förstås utmärkt att sy alla sorters kläder i deras tyger! 

-----------------------------------------------------

Och sen förstås självklart att kolla hos din lokala tygbutik! Här i Göteborg finns Gårda textil som säljer linnetyg och Skroten i Kinna ligger relativt nära och har också fina linnetyger. Kanske har du en guldgruva med linnetyger i din stad? Om någon vet fler bra nätbutiker så tipsa gärna!

Hur ska man sen ta hand om sitt linnetyg? Växbolin har en bra skötselrådslista hos sig! Jag blötlägger alltid mitt linnetyg innan jag tvättar det första gången, och då ringlar jag ner det så mjukt som möjligt i badkaret. Som när det begav sig har också skrivit bra om linnetyg och där finns en pedagogisk illustration på blötläggning. Och mycket viktigt: torktumla inte linnetyg. Ja det blir mjukare då men det beror på att fibrerna bryts = förstörs. 

Och bara för att klargöra, jag är inte på något sätt sponsrad av butikerna jag länkar till och får inga pengar för att ni klickar på länkarna. Det är bara tips jag ville dela med mig av :)

Det omöjliga med familjebilder

I flera år har jag försökt få till en någorlunda vettig bild på oss tre (som inte är en suddig selfie) men det har varit helt omöjligt. Senast vi alla tre var på bild var 2015! Men i helgen gick vi på en miniutflykt till vår närmaste skogsdunge bara för att få lite luft och jag hade med kameran och stativet för att kanske kunna fota Astrids och min mössa tillsammans.

Barnet fick mutas med choklad för att över huvud taget sätta på sig mössan (hon gillar den, hon vill bara aldrig någonsin göra det jag vill att hon ska) och sen för att sätta sig med oss men det blev bilder! Har fler bilder på Astrids mössa, ska bara redigera dom först. 

Oslohuen 2

Åh vad jag gillar den här mössan! Är så glad att Andreas fick den grå mössan och att jag istället stickade den här orangea till mig själv. Mönstret är förstås Oslohuen och jag har stickat i den näst största storleken. För mig är detta verkligen den perfekta mössan och jag har sträckt mig efter den nästan varje dag (utom när jag cyklar och måste använda en tunnare mössa under hjälmen). 

Garnet är en ny bekantskap för mig, jag gick förbi Broderi & garn en dag och fastnade för färgen och spontanköpte några nystan. Det är från Filcolana, heter New Zealand lammeuld och jag gillar det verkligen! Tydligt ulligt (alltså lite strävt sådär) men fortfarande mjukt. Lite som en tunnare version av Rauma finullgarn kanske? Det är tunt så jag har hållit det dubbelt för att få rätt stickfasthet. 

Den enda ändringen jag gjort är att jag har en maska mellan minskningarna i toppen. Just nu har jag haft ett behov av väldigt enkla stickningar så då har den här mössan varit perfekt. Har faktiskt redan stickat en till, denna gång till Astrid, i samma färg som min eftersom jag fick garn över. 

Mönster: Oslohuen
Storlek: näst största
Garn: New Zealand lammeuld från Filcolana i färg 111, hållt dubbelt. Det gick åt 86g.

Vanten som syns på bilderna är en klassisk Selbuvante som jag gjort ett diagram till, det finns här för den som är intresserad.  

Att sy vs att måla tavlor

Min vecka har varit rätt pissig (toppade i onsdags när jag hade 38,5 pga ångest, ändå fascinerande att ångest kan ge feber) så jag har ägnat en hel del tid åt att lyssna på poddar. I en podd, tror det var Love to sew, så pratade de om att sy trots att behovet av nya kläder egentligen inte finns. De jämförde det med andra hobbys som tex att måla tavlor och jag tyckte att det var en så bra jämförelse! En person som målar tavlor som hobby slutar ju inte med det när alla väggar är fyllda, och ingen förväntar sig heller att hen ska göra det. 

Klart att det finns en miljöaspekt i att inte ha för mycket kläder att ta hänsyn till men det tar trots allt ändå en del tid att sy (och särskilt att sticka) kläder så i jämförelse med att köpa plagg är det ändå slow fashion. Även om jag syr mycket så är det inte mitt tyginköp som står för den största delen av min klimatpåverkan. 

Jag tyckte i alla fall att det var en intressant jämförelse men nu ska jag återgå till att sy!

Det enkla

Jag har ju skrivit lite om att jag vill sy mer i linne och en grej som stått på min vill ha lista är enkla vävda toppar. Typ som en t-shirt fast i vävt material. Visst är det något med vävt material som gör att man känner sig mer klädd? Om ni förstår vad jag menar :)

Så jag sydde den här superenkla t-shirten i linnetyg. Och den fyllde faktiskt direkt ett hål i min garderob! Har redan hunnit använda den en hel del. Mönstret är min gamla trotjänare Zippy top som jag sydde som överdel i klänningar när jag precis lärt mig sy. Tror dock aldrig att jag faktiskt sytt den med dragkedja, inte heller denna gång. Istället för infodring har jag kantat den med snedslå. Det finns massor av andra liknande mönster och går säkert att hitta i någon Ottobre eller Burda tidning också. 

 Jag sydde den i en linnestuv som jag hittade hemma och tyger räckte inte riktigt. Ryggen är därför skarvad en bit ner på ryggen men jag tyckte att det blev en rätt fin detalj. Omöjligt att se på bilderna dock (i mitt huvud hör jag alltid Nina Garcia från Project runway säga att svart inte är "editorial" när jag tar kort på svarta plagg).

Mönster: Zippy top från See Kate Sew
Storlek: 40
Ändringar: ingen dragkedja, kantad med snedslåband istället för infodring. 
Tyg: vävt tunt linnetyg som jag inte vet vart jag köpt, förmodligen från Skroten eller Linnehem. 

Oslohuen

Ingen stickare som är aktiv på sociala medier har väl missat Oslohuen av PetiteKnit? Jag har sett den på massor av ställen och blev såklart sugen på att också sticka en. Den är ju ett bevis på att det enkla ofta är det finaste. Det kan tyckas onödigt att betala för ett såpass enkelt mönster men jag skulle säga att det är sjukt värt att betala 20 spänn för att slippa tänka och räkna faktiskt. Varför uppfinna hjulet när någon annan redan gjort det? 

Egentligen skulle den här mössan bli till mig men så råkade Andreas passa himla bra i den så då fick han den. Han är en sån person som har svårt att hitta mössor han passar i, medan jag är en sån person som passar i de flesta huvudbonader. Vet inte vad det är som avgör det där med mössor? 

Garnet är Lanett babyull från Sandnes som jag hållt dubbelt. Det är egentligen aningens för tjockt så det blev en rejäl mössa, men det är ju gött att ha här i iskalla Göteborg där blåsten går genom märg och ben. 

Ni som följer mig på Instagram vet att jag velade fram och tillbaka över vad jag skulle skriva på läderlappen jag satt framtill. Det slutade med att jag gjorde tre olika varianter, valde en, sydde på den och nu tror jag att jag ska sprätta bort den igen. Både jag och Andreas tycker att den är finare utan. 

Jag har redan stickat en till Oslohuen i orange till mig och håller på med en till Astrid. Väldigt beroendeframkallande mössa! 

Petula

Den här skjortan blev jag totalkär i när jag såg den här instagrambilden och kände att den måste jag testa att sy. Mönstret heter Petula och kommer från det franska märket Republique du chiffon. De är rätt nya för mig så detta är det första plagget jag syr från dom. Men inte det sista! Petula finns bara som pappersmönster så när jag beställde det köpte jag också mönstret till Leonard coat som jag tänkte sy nästa höst. Så fruktansvärt snygg kappa! Får se om jag kan hålla mig till i höst med att sy den eller om det slutar med att jag syr en yllekappa i början av sommaren. Alternativt syr en sommarvariant i linnetyg, det är jag rätt sugen på. 

För mig känns Petula som en sån skjorta som jag antingen skulle tycka var skitsnygg alternativt känna mig som en säck potatis/tält i. Lite av en chansning alltså. Så jag bestämde mig för att sy den i ett tyg jag haft liggande hemma länge och som köpt en gång på Etsy när jag beställde bomullstyger från Indien. Mitt i sömnaden kollade jag upp mitt etsy-köp (det går att se vad man beställt även långt tillbaka i tiden) och höll på att ramla av stolen när jag såg att det var handvävt av freaking handspunnen tråd! Hade jag vetat det hade jag inte vågat klippa i det så det var kanske tur att jag inte visste.  

Som tur är älskar jag skjortan! Visst är det lite tältkänsla men enbart på ett bra sätt och jag känner mig inte det minsta som en säck potatis. Faktiskt är detta ett av de plagg som jag är mest nöjd med av allt jag sytt tror jag. Delvis eftersom att tyget blev en sån fullträff till det här mönstret. Det är tunt och nästan lite genomskinligt och att det är handvävt bidrar verkligen till att ge skjortan en superhärlig känsla. 

Storleksmässigt ligger jag mellan 38 och 40 enligt måttabellen och eftersom det här är en rätt oversize skjorta för att uttrycka det milt så valde jag att gå på den mindre att de två för att den inte skulle bli alltför stor. Känns som väldigt liten risk att jag skulle tycka att den blev för liten. Är väldigt nöjd med det valet av storlek. Republique du Chiffon får ett stort minuspoäng utav mig för att deras storlekar är extremt begränsade, det största bystmåttet för Petula är 104cm. Det är nästan pinsamt litet för att vara deras största storlek! Just denna skjorta är ju rätt tillåtande storleksmässigt så kan säkert funka på någon med större byst än så men många av deras andra mönster är mer figurnära och även de har bystmått 104cm som största storlek vad jag sett. Skärpning på den fronten! 

Jag följde mönstret och gjorde inga ändringar, mer än att jag sydde vissa saker annorlunda än vad beskrivningen sa. Tex använde jag mig av the burrito method för att sy oket och så gjorde jag fällda sömmar för att det kändes snyggare när tyget var så tunt. 

Mönster: Petula från Republique du chiffon
Storlek: 38
Ändringar: inga
Tyg: ett handvävt bomullstyg från indiska Etsy-shopen Indian Stores.