Aranami

Jag har stickat klart min Aranami sjal och jag är så nöjd! 

Först tänkte jag att den bara var fin utsträckt så mönstret syns, men jag tycker faktiskt att den är riktigt snygg runt halsen också. Visst, vågorna syns inte, men färgskiftningarna är fina nog. 

Extra stolt är jag eftersom jag spunnit garnet till den själv. Ullen är fransk merino, färgad av Dandelion-Anna. Jag råkade spinna den lite tjockare än jag planerat så fick minska vågorna lite, med 28m istället för 36 per våg. Därför blev den först lite liten, så då färgade jag själv en sjätte blå mörk nyans som fick bli översta vågraden. 

Stolt och nöjd med min sjal står jag och blickar ut över mitt kära Hisingen! 

Spinner till Aranami

Jag syr inte bara nuförtiden men det blir faktiskt inte så mycket stickat. Jag varvar sömnad med att spela tv-spel (Dragon age 3 just nu) eftersom tv-spel kräver mindre av hjärnan än stickningen (iaf om en spelar casual). När jag är så trött att jag inte orkar hålla uppe stickningen orkar jag ändå hålla i en konsoll. 

Lite spinner jag också. Det här ska bli en Aranami. Ullen har Dandelion-Anna färgat speciellt åt mig och det är så roligt att spinna gradienterna!

Hejdå Norrköping nu packar vi in oss i bilen igen och åker hem till Göteborg! Tack för den här gången! 

Dimma över Göteborg

Min allra första sjal av egenspunnet garn är klar! Den har en helt annan färgskala än vad jag brukar ha, men jag gillar den verkligen just för det. 

Topsbandet kommer från Fat Cat Knits och färgen heter London Fog. Passar bra i regniga och dimmiga Göteborg. Sen har jag stickat en helt vanlig slätstickad sjal med rätstickade partier där jag kände för det.

Vissa bilder blir bättre än andra, och den här blev bäst av dem alla!

Lite mer handspunnet

Det här är egenspunnet lyxgarn, BFL, silke och cashmere... mmmmmmm! Och färgat av HilltopCloud, fint ska're va ibland! 

Nu är bara frågan vad jag ska sticka av det. När jag började sticka "på riktigt" så köpte jag ofta bara en härva utan att ha en tanke på projekt. Och nu gör jag likadant när jag spinner, det blir ofta 100g och kanske 200m, och så har jag ingen aning om vad jag ska göra med det. En pytteliten sjal eller en basker kanske? Måste fundera lite, och så måste jag börja spinna större mängder helt enkelt. 

Ull från den feta katten

Eftersom Gråsparv mönstret sålt så himla bra (med mina mått mätt) så ville jag lyxa till det lite, så jag beställde ull från Fat Cat Knits. Har hört så många spinnerskor lovorda hennes känsla för färg och hur trevlig ullen är så jag blev sugen på att testa. 

London fogs färger bara älskar jag. Planen är att spinna varje färg för sig, jag har precis delat upp hela topsbandet och börjat spinna den gröna. Inspirerad av Kristin som spunnit London fog på precis det sättet. 

Topsband nr 2 är Magnolia, som jag inte har några planer för än. Men jag gillar så mycket att sitta och spinna och fundera över vad det ska bli, så någon plan ska nog dyka upp så småningom :).

Annars har jag precis påbörjat min första praktik i min utbildning, så nu tillbringar jag dagarna med en hemslöjdskonsulent. Än så länge (efter två dagar) är det superkul! Hoppas på att också få lite mer förståelse för vad hemslöjdskonsulenterna i länet gör, och kanske skriva lite mer om det här.

Och på Astrid-fronten verkar det faktiskt som att hon får en assistent. Det är inte helt klart än, så håll alla tummar ni kan, men det lutar åt det! Då skulle en tyngd lyfta från mitt bröst.

En liten Victoria

Jag fyllde år igår, och även fast jag fortfarande var (och är) förkyld så hade jag en bra födelsedag. Och jag fick världens finaste present! En liten spinnrock, en Louët Victoria s95. Det var inte helt en överraskning, för någon månad sen fick jag syn på att en webshop reade ut ett visningsexemplar av en Victoria och bestämde mig för att köpa den. Det visade sig dock att den redan var såld, bara inte borttagen från webshopen och jag blev jättebesviken. Så jag och Andreas bestämde att eftersom att det snart var min födelsedag så kunde jag få en i födelsedagspresent (och så får han en ps4:a av mig när han fyller år om tre månader, det är redan bestämt :P ). 

Eftersom jag visste vad jag skulle få så hade jag beställt hem två flätor från Hilltopcloud. Så nu blir de inte mycket stickat närmsta tiden, jag vill bara spinna!

Turkisk slända

Som jag skrev häromdagen så spann jag lite på min lånade slända när vi var i stugan, så då bestämde jag mig också för att skaffa mig en egen. Valet föll på en turkisk minislända från Gammeldags (just den jag köpte verkar vara slut nu, men det är samma som den med rött "kors"). Dels så tror jag bara att jag kommer spinna på slända i de lägen när jag inte är hemma (för då väljer jag spinnrocken), och då är det bra att den är liten så att den är lätt att ta med. Och så har de turkiska sländorna en stor fördel som syns på bilden nedan:  

De är fiffigt konstruerade så att de går att plocka isär och den spunna tråden blir kvar som ett nystan! Jag tycker också att den är skön att spinna på, har inte så mycket att jämföra med men jag gillar den. Nu ska jag bara lära mig spinna utan att få ont i axlarna också, det blir nästa steg!

Spinner lite på slända

Det är Tour de fleece (spinningens motsvarighet till Tour de France) just nu, och eftersom jag inte kunde ta med mig min stora spinnrock så rotade jag fram den här sländan som jag lånat av Carina för flera år sedan (Carina det blev visst ett långlån, dags att du får tillbaka den!). Jag har aldrig riktigt gillat att spinna på slända, men det börjar faktiskt lossna lite nu. Är tveksam till om det någonsin kommer bli lika roligt som på spinnrocken, och så undrar jag hur ni andra gör för att inte få kramp i armen? Eller så är det jag som vill spinna så länge som möjligt som lyfter armen så högt upp som det bara går, borde kanske snurra upp garnet lite tidigare :)

Tack Johannes Persson i Hyssna!

Av en slump har jag fått reda på vem som tillverkat min spinnrock - Johannes Persson i Hyssna. Jag är medlem i en grupp på facebook som heter Spinnare, och där hade Lisa lagt ut en bild på en trasig spinnrock som låg i en container. En annan kvinna kommenterade att det såg ut som en "hyssnarock" och eftersom den såg precis ut som min rock så googlade jag självklart på det. 

Och Google går ju att lita på, jag hittade till bloggen Ullegull som skrev om just spinnrockar från Hyssna. Där nämns spinnrockstillverkarna Oscar och Johannes Persson, och eftersom det står JPS på min och 1909 stämmer med när Johannes levde så måste det ju bara vara han som tillverkat den. Det är så roligt att få veta sånt här, nu gillar jag min rock ännu lite mer! Ska skriva en liten lapp och sätta undertill så att informationen inte glöms bort. 

Handspunnen rosa cheviot

De första dagarna när Astrid var inlagd kunde jag inte sticka ens den enklaste sak, det gick bara inte. Men när den värsta oron lagt sig och de värsta scenarion var borträknade så kunde jag plocka fram stickningen igen. Är glad att jag har en hobby som fungerar även på sjukhus, där finns oceaner av tid att slå ihjäl!

När jag kommit hem på kvällarna har jag spunnit istället, det hjälper faktiskt mer än stickning för att komma till ro. Resultatet är bland annat 50g Cheviot som är Navajo tvinnad. Handfärgad av mig precis innan Astrid blev sjuk och jag är faktiskt riktigt nöjd med färgen! Jag gillar rosa, men den får inte var för mesig och inte heller för skarp. Svår att fota dock, det blir lätt lite för rött på bild. 

Camillas mössa

För ett tag sen bloggade jag om en mössa jag stickade i handspunnet garn och som jag egentligen blev rätt nöjd med men som bara inte är precis min stil. Mössa blev klar precis lagom till en kompis födelsedag och eftersom den passade henne mycket bättre än mig så fick hon den istället.

Garnet är också handfärgat i ett experiment för att se hur det blev när jag färgade topsbanden innan jag spann dem. Väldigt roligt och jag är nöjd över randningen som blev! Men jag gillar fortfarande solida garner bäst där jag själv kan bestämma randningen under stickningens gång. Det är klurigt det där, det som är roligast att spinna är inte alltid det som jag sen vill sticka i...

På spinnrocken

Jag har ju fått låna en spinnrock av Elin och spinner så snart jag kommer åt. Det är dock ej så kompatibelt med barn, Astrid älskar visserligen spinnrocken men vill gärna vara där och pilla... hon har redan klämt sig en gång och jag vill inte riskera några brutna fingrar. 

 Men lite hinner jag spinna! Det turkosa är egenfärgad BFL från World of wool och det vita är babyalpaca som jag fick av Elin. Det är det tunnaste jag någonsin spunnit, hela 105m på 25g. Och då är den tvåtrådig. Min favorittjocklek är dock mer som den turkosa, det är roligare att spinna. Den härvan är på 40g och innehåller 105m, så nästan dubbelt så tjock.

Den här härvan spann jag för ett bra tag sen, men jag tror inte att jag har bloggat om den. Det är ull från Easyknits i namnet Pippi. 189m på 100g. Tror att den här härvan vore fin att randa med något vitt, kanske till en sjal? Jag kan tycka att det är svårt att veta vad jag ska sticka av mitt hemspunna garn. Jag gillar att spinna i mycket färg, men vill helst sticka i solida färger. Svårt dilemma. Jag förstår att så många spånadsnördar stickar mycket strumpor! 

Louet Victoria till låns

Kolla vad som flyttat hem till mig i några veckor! En Louet Victoria S96. När jag var hemma hos Sjömans-Elin för några månader sedan blev Victorian min favoritrock, tvärt emot vad jag först trodde. Det är verkligen så att olika spinnrockar fungerar olika bra för olika personer, och Victorian och jag fungerar toppen ihop.

Eftersom att Elin är supersnäll erbjöd hon mig att få låna den ett litet tag för att känna på den lite mer. Så nu spinner jag så snart jag kommer åt. Och även om jag verkligen gillar min gamla dam till spinnrock så är det här en helt annan sak. Med den här rocken har jag kontroll över tråden, och även om det fortfarande är så att ullen och rocken tillsammans bestämmer tjockleken och jag bara hänger på så blir det mycket jämnare. Jag övar på att ta längre tag och bestämma mer.

Njutningen av de stora spolarna som så lätt klickas av och på är också stor. Med min gamla orkar jag aldrig ta av spolen utan den sitter där den sitter och dessutom rymmer den max 50g. De här är rena jättarna i jämförelse! Återstår att testa hur mycket de rymmer :).

Synd bara att mammapengen på lägstabeloppet inte direkt uppfyller de ekonomiska önskningarna i att köpa en spinnrock för 5000:-. Särskilt som vi pratar om Andreas ska gå ner mer i tid. Så länge får jag drömma, och njuta de veckor jag har den!

Egenspunnit och egenfärgat

Det här garnet är faktiskt både egenfärgat och egenspunnet. Det känns häftigt. Tyvärr blir själva resultatet lite sisådär. Från början var det tänkt att bli sockgarn och jag färgade ungefär 140g topsband uppdelat i två. Och så spann jag det första topsbanden och sen blev spinnrocken stående. Lääänge. Så när topsband nr 2 väl blev spunnet var jag lite ringrostig och så blev det mycket tjockare än det första. Så nu blir topsband nr1 en mössa istället. Och jag känner att den nog blir mer rolig än faktiskt snygg, men det kan ju vara bra med roliga mössor också.  Eller så ger jag bort den till någon den passar bättre. 

Små vågor av handspunnet garn

Jag har stickat av mitt eget handspunna garn! Det är lite klurigt att komma på vad jag ska göra av alla rätt små härvor jag spinner, det är sällan mer än max 200m per härva och alla har olika färg. De är dock perfekta att göra grejer till Astrid i, hon lär ha en hel del vintermössor när kylan väl kommer. 

Mönster är gjort av Maria Carlander och heter Små vågor. Jag gjorde om det rätt mycket för att passa mitt garn och min bäbis, men ursprunget är hennes mönster. 

Det är verkligen en häftig känsla att sticka av garn jag spunnit själv! Ger mersmak, särskilt som jag redan hunnit lära mig mycket mer sen jag spann dessa två garner. Fibrerna är förresten Merino och Polwarth från World of wool, den vita skrev jag om här men den gröna har inte hunnit bli bloggad än. Ni som följer mig på instagram (clarasofiafalk) vet att det tar rätt lång tid mellan att jag gör något och att det hamnar här. Datatiden är begränsad nuförtiden, så jag ligger hela tiden lite efter med blogginläggen. Fast det gör ju faktiskt ingenting! Förr eller senare hamnar det ju här ändå.

Spunnet

Jorå, jag hantverkar ju massor även om jag inte hinner/orkar skriva här. De här två härvorna garn har jag spunnit senaste veckan, och är sjukt nöjd med dem! Den gröna är navajo-tvinnad vilket jag är väldigt nöjd över att ha lärt mig, och trots att den då är tretrådig mäter den 172m. Den blå är tvåtrådig shetland och mäter 254m.

Annars har Astrid börjat sova lite bättre, men istället för att bli pigg är jag om möjligt ännu tröttare. Bröt ihop en smula i söndags och bestämde mig för att be om en tid hos bvc-psykologen. Behöver lite hjälp med all anspänning, och alla krav jag själv ställer på mig. Längtar efter Andreas semester, men det dröjer fyra veckor tills dess. Han kan i alla fall jobba lite mer hemifrån nu, så det ska nog lösa sig det här. Att få barn alltså, upp och ner går känslorna!

Spinn-mani

 Jag spinner och spinner mest hela tiden just nu, eller så ofta jag får för Astrid i alla fall. Är lätt manisk och vill bara spinna jämt! Det här är Polwarth från World of Wool, och det är det första garnet jag fått till som inte är superövertvinnat utan bara lite övertvinnat. Det här går ju faktiskt att sticka i, och det är en fantastisk känsla att ha spunnit garn som går att använda! Dock blir det ju inte så himla många meter av härvorna jag gör, så om ni har tips på små projekt som det går åt ungefär 150-200m av i worsted/aran weight så blir jag glad!

Spånad och får

Igår besökte vi den här idyllen. 

Och klappade får! 

 Astrid fick också hälsa på de gosiga Värmlandsfåren. 

Bakom detta lamm, som kanske heter Biffen om jag minns rätt, står Elin, också känd som Sjömans-Elin eller the knitting seaman. Det var henne vi hälsade på, för att testa spinnrockar och prata spånad och garn! 

Elin har tre olika spinnrockar och dessutom var hennes kompis Gro där och hade med sig sin ladybug, som syns på bilden. Det var verkligen lärorikt att testa olika rockar, även om jag nog skulle vilja testa lite till innan jag faktiskt köper en. Jag hade planerat att köpa en spinnrock, men sen började vi planera en stor grej som sparpengarna ska användas till så nu får det vänta lite. Utav Elins rockar blev Majacraft rose och lilla Louet Victoria mina favoriter, så kanske blir det en Louet Victoria i framtiden.

Astrid blev kompis med en väldigt gosig katt som gärna ville sitta i hennes knä. Astrid tuggade lite på svansen, och katten spann! Skillnad mot Esther här hemma, som visserligen kommer bra överens med Astrid men det är mest genom att Esther undviker henne... 

Jag lärde mig väldigt mycket igår, och det lilla jag hunnit testa att spinna idag är så mycket bättre än det jag spunnit tidigare. Så nu är jag superpeppad på att spinna mer! Har gått med i Tour de Fleece i Team Nordic Spinners och i Rookies. Tack för igår Elin!

Spinnrocken fungerar

Min spinnrock fungerar! Snälla Anna skickade en spole till mig, och efter att jag kortat av den en centimeter passade den fint. Så nu kan jag spinna, och jäklar vad roligt det är! Hon går som en dans, och låter så mysigt. 

Nu har jag också något nytt att nörda ner mig i och lära mig mer om. Jag började med att lyssna om på Stick with us podavsnitt om spinning, och sen har jag sett massa youtube videos. Ja, för själva spinnandet blir det inte jättemycket av med spädbarn, så jag får ägna mig åt att lära mig om spånad istället. Och så gick jag lite bananas på World of wool och beställde 700g ull. Sånt som händer när jag bara kan titta på spinnrocken och sitter och ammar med både paddan och plånboken inom räckhåll.